SO-ämnet påverkar inte synen på demokrati
Skolans undervisning i samhällskunskap påverkar inte ungdomars värderingar och förhållningssätt till demokrati särskilt mycket. Det visar Anders Broman i sin avhandling Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan.
Född 1963
i Luleå
Disputerade
2009-10-16
vid Karlstads universitet med avhandlingen:
Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har länge varit intresserad av politisk påverkan, av hur politiska uppfattningar skapas, särskilt i situationer som innebär lärande. Som gymnasielärare i samhällskunskap funderade jag över varför en del elever tog till sig innehållet i undervisningen, medan andra inte gjorde det.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om den demokratiska socialiseringsprocessen. Jag har studerat i vilken utsträckning demokratiundervisningen i ämnet Samhällskunskap A på gymnasiet påverkar elevernas förståelse av och uppfattning om demokrati. Undersökningen mäter förändringar både i hur de värderar demokratiska principer och i deras tilltro till de politiska systemen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att skolan, genom den här undervisningen, inte generellt påverkar elevernas demokratiska förhållningssätt. Många individer ändrar uppfattning om demokrati under perioden, men förändringen går både uppåt och nedåt. Vissa blir mer demokratiska och andra mindre, genomsnittligt blir skillnaden nästan noll.
– Det ska inte ses som ett underbetyg för undervisningen, snarare som att skolan inte är den starkaste agenten i ungdomarnas liv. Minskad tilltro till demokratiska processer behöver inte heller vara negativt. Det kan vara ett uttryck för att det kritiska tänkandet har utvecklats.
– De flesta elever är demokratiska, det är också viktigt att påpeka. De grundläggande demokratiska värderingarna är starkt förankrade, men de påverkas inte så mycket av kursen, trots att den speciellt tar upp demokrati och politik.
Vad överraskade dig?
– Att de individuella förändringarna var så stora. Jag hade förväntat en större stabilitet på individnivå.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare, för att de kan ha stor betydelse för elevers demokratisyn, kanske inte generellt men i specifika fall. Det är nog så viktigt. Forskare, för att studien visar hur komplex processen är, när våra uppfattningar skapas. Och politiker som ger skolan uppdrag i olika frågor. Avhandlingen slår hål på uppfattningen att skolan genom speciell undervisning ska kunna lyfta en hel grupp i håret.