Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro
Född 1966
Bor i Trollhättan
Disputerade 2018-09-28
vid Umeå universitet
Psykiatriseringen av skolkaren. BUP och det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan
Det är viktigt med snabba insatser när ungdomar slutar gå till skolan. Ströfrånvaro leder ofta till längre frånvaro, därför är det viktigt att man tar tag i det så fort som möjligt. Det konstaterar Hans Ek i sin avhandling.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag arbetar inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) sedan 20 år tillbaka. Barn- och ungdomspsykiatrin har alltid haft svårigheter med att hjälpa barn och ungdomar som inte går till skolan eftersom problemen är så komplexa. Jag fick en förfrågan av min verksamhetschef att forska inom området. När jag började läsa in mig på ämnet ökade mitt intresse efter hand.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om psykiatriseringen av skolkare och det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan. Den handlar om hur olika verksamheter tar hand om barn och unga som inte går till skolan. Den handlar också om hur man samverkar mellan olika institutioner som BUP, socialtjänsten och skolan. Det finns olika synsätt på problematiken i de olika organisationerna vilket kan leda till kollisioner. Det är det största problemet, att samverka, för det måste man göra med de här barnen och ungdomarna.
– Problematiken är komplex och den ligger på olika nivåer, på individnivå, familjenivå och skolnivå. På individnivå handlar det om att barnet eller ungdomen har egna psykiska problem. Forskning visar att depression, ångestproblematik, adhd och autism är grundbulten till skolfrånvaro. På familjenivå kan det handla om föräldrar som har egna psykiatriska problem eller missbruksproblem och som kanske inte själv har några goda erfarenheter från skolan och därför inte kan stötta sina barn. Tittar man på skolnivå kan det handla om mobbning eller inlärningssvårigheter, men det kan också handla om elever som inte tycker att de lär sig något i skolan, eller elever som är duktiga men inte får tillräckliga utmaningar. Det kan även finnas barn som är väldigt duktiga och som bränner ut sig. Man måste ha ett helhetsperspektiv för att arbeta med de här barnen och ungdomarna och se vilka åtgärder som man ska vidta och på vilken nivå. Om man ska gå in på individnivå, skolnivå eller på familjenivå, eller om man behöver arbeta på alla tre nivåer.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att man måste göra en noggrann kartläggning för att se vilka åtgärder man ska sätta in och på vilken nivå. Det är också viktigt att man tar tag i problemen så fort som möjligt när man ser att barnet eller ungdomen slutar gå till skolan. Ströfrånvaro ökar ofta och blir till längre frånvaro, därför är det viktigt att man tar tag i det så fort som möjligt. Jag har också kunnat se att man psykiatriserar de här ungdomarna väldigt snabbt. De får snabbt diagnoser och fastnar i systemet när de hamnar inom psykiatrin. Ju längre de är på BUP desto svårare är det för dem att komma ur BUP.
– En framgångsfaktor är goda relationer mellan lärare och elever. Lärare som har goda relationer till sina elever kan motverka skolfrånvaro. Det är också viktigt att ha en god kommunikation med föräldrar. När det gäller inlärning behöver man skapa utmaningar för eleverna på rätt nivå. Är man högpresterande måste man få utmaningar för det och på samma sätt om man är lågpresterande så måste utmaningarna anpassas efter det.
Vad överraskade dig?
– Att de olika organisationerna verkar samverka för samverkans skull. År 2010 kom det en ny lag som säger att socialtjänsten, skolan och BUP ska samverka kring barn med psykiska funktionshinder. Det har resulterat i en inflation av samverkan, med väldigt många personer involverade på samverkansmöten kring en elev. Det resulterar i oklara frågeställningar och möten som blir väldigt generella.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att alla tre verksamheter har nytta av dem. För skolan handlar det om att ta tag i en elevs frånvaro så fort som möjligt och att inse att ströfrånvaro är en indikation på något. Det är också viktigt att skolan inte gör för snabba lösningar utan att ha kartlagt problemet. Det kan finnas många olika faktorer som gör att en elev inte kommer till skolan, som man måste ta itu med innan man försöker få tillbaka eleven till skolan. När vuxna har varit från jobbet en längre tid får vi en rehabiliteringsplan. Det borde man införa även för barn och unga, en rehabiliteringsplan i flera små steg. Det tar tid att får tillbaka en elev till skolan och det måste få ta tid, man måste skapa relationer och trygghet.