Slöjd som berättelse

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är en bild- och hantverksmänniska och har alltid identifierat mig som sådan. Efter slöjdlärarutbildningen satte jag upp en egen verkstad. Jag var konsthantverkare och inte konstnär. Det var min kombinerade bakgrund av konst och hantverk som gjorde att jag ville undersöka de estetiska aspekterna av slöjd.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om ungdomar och deras berättelser om slöjd som estetisk verksamhet. De fick ta bilder på egna slöjdföremål, varpå jag intervjuade dem. De berättade vad föremålen har för betydelse för dem utanför skolan, i deras vardagsvärld.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första har jag kunnat sätta ord på mycket som har med estetiska värden att göra. Man talar om estetiska lärprocesser, men man har inte haft någon egentlig bild av vad det är. Med utgångspunkt från vad ungdomarna talat om, kan jag visa att det handlar om gestaltning, estetik och kreativitet. Jag har gett ett innehåll till estetiska lärprocesser, skapat ett verktyg för att tala om det, som jag kallar för ett integrerat estetiskt perspektiv.
För det andra har jag definierat en teori om berättande objekt, teorin om narrativa artefakter. Att slöjdalster i sig kan vara berättande.

Vad överraskade dig?

– Att ungdomar så klart och tydligt kunde formulera på vilket sätt slöjd betyder något för dem. Att de så tydligt kopplade estetiska aspekter till sina slöjdalster och den placering de fick hemma. Till exempel hävdade en kille att allt han gjorde i slöjd gjorde han med tanke på sitt rum, färgen på möbler och tapet, samt vilka behov han hade. Han gjorde en hylla för nycklar och mobiltelefon och ville att den skulle smälta ihop med väggen. Han lade mycket tid på att hitta rätt grön färg. Och den skulle sitta högt upp så att inte lillasyster skulle nå. En tjej gjorde ett kuddöverdrag. Kudden skulle få henne att slappna av och må bra. Hon tänkte på när hon flugit och sett landskapet nedanför. Hon komponerade mönstret efter detta och gestaltade då, med färger, mönster och medveten formgivning, hur man mår bra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningen är praktiknära ur ett elevperspektiv, djupt rotad i ungdomar och deras berättelser. Den kan ge slöjd- och bildlärare annat perspektiv på hur ungdomar arbetar. Jag har redan fått respons från slöjdlärarutbildningen i Finland som vill hitta på forskningsprojekt tillsammans med mig.