Skönlitteratur ger historiemedvetna barn
Skönlitterära romaner kan ge mer historiekunskap än läroböcker, dessutom hjälper de barn att bygga upp ett historiemedvetande. Det menar Mary Ingemansson som har undersökt hur läsningen av en historisk romantriologi påverkar elevers bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet.
Född 1951
i Älmeboda, Tingsryd
Disputerade 2010-10-09
vid Lunds universitet
Det kunde lika gärna ha hänt idag . Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Det beror på min bakgrund som folkskollärare kombinerat med ett stort intresse för skönlitteraturens roll i lärandet. Jag är intresserad av hur vi kan få djupläsare i grundskolan samt läsare som kan diskutera innehåll. Dessutom används just Maj Bylocks böcker mycket på skolor.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det finns tre spår i avhandlingen. Det första spåret handlar om hur historiemedvetandeutvecklas hos barn i mellanåren. Undersökningen är gjord på den åldern men resultaten och inbegripen läsforskning gäller hela grundskolan och gymnasiet. Det står i alla kursplaner att vi ska utveckla historiemedvetandet i skolan, men det står inte hur i min avhandling går jag in på hur man som lärare kan lägga upp det historiedidaktiskt. Det andra spåret är litteraturpedagogiskt och handlar om hur lärare kan arbeta med litteratur. Det tredje spåret handlar om identitet, migration och mångkultur, förr och nu.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att skönlitterära romaner ger lika mycket, ibland mer, historiekunskap än läroböcker i historia. De bygger även upp barns historiemedvetande på ett effektivt sätt. Eftersom det är en litteraturdidaktisk avhandling finns det inskrivet läsforskning och hur man som lärare rent praktiskt kan arbeta med läsning. I exempelvis May Bylocks Häxserie beskrivs flickors och kvinnors roll i historien på ett tidigare icke skildrat sätt och det är viktigt att lyfta fram.
Vad överraskade dig?
– Att det faktiskt tar lång tid för eleven att sätta sig in i en text, en del elever läser så fragmentariskt att de missar viktig information om de inte får möjlighet till textsamtal. Vi har delvis tappat bort ledet tala, mellan läsa och skriva. Med ett konstruktivt sätt att arbeta med de lästa texterna blir den påföljande skrivna texten betydligt mer nydanande och kunskapsfylld.
– När det gäller historiemedvetandet blir det väldigt olika eftersom eleverna använder sina egna erfarenheter och tar till sig olika saker. Jag blev överraskad över att det var så stora skillnader. Det visade sig även att Bylocks romaner innehåller många kulturmöten som handlar om hur det är att vara en invandrare, då som nu.
Vem har nytta av dina resultat?
– Alla lärare som arbetar med läsning i grundskola och gymnasiet, skönlitterär men även facklitterär. Även lärare i historia, lärarutbildningen för grundskola och gymnasiet, samt litteraturvetare i barn- och ungdomslitteratur.