Skönlitterära texter – vägen till interkulturell pedagogik?

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av kulturmöten i skönlitterära texter. I början tänkte jag att avhandlingen enbart skulle handla om litteraturvetenskap inom engelskan. Jag jobbar på Högskolan i Kalmar och har mycket undervisning inom lärarutbildningen för blivande lärare i engelska.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en genomgång av olika kultursyner som finns i olika läroplaner och refererar även till genomgångar som är gjorda av andra forskare. Jag försöker göra ett teoretiskt ramverk som bygger på kulturstudier och litteraturvetenskapliga ämnen, där jag har skapat en sorts modell som bildar ett kontinuum mellan en statisk kultursyn och en dynamisk kultursyn. Man måste ha en balans mellan de olika sätten att se på vad kultur är och hur det hänger ihop med hur man ser på identitet. Jag har sedan tillämpat den här balansgången på två romaner som man läser i engelskan på gymnasiet.

– Enligt läroplanen ska man använda interkulturell pedagogik och beakta den aspekten inom alla ämnen, men traditionellt handlar språkämnen i Sverige om språkriktighet och färdighet på bekostnad av andra aspekter av språkanvändning, min avhandling är ett komplement till det. Själv lärde jag mig engelska genom att läsa böcker och jag har naiva tankar om att om det fungerar för mig så fungerar det för andra, främst de som inte lär sig genom att fylla i övningar i grammatik och som tycker det är kul att läsa. Att läsa skönlitteratur ingår i gymnasiekursen, och skönlitterära texter finns överallt, så det handlar inte om att skolorna måste köpa in en massa nya dyra läromedel.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag har diskuterat de olika kultursynerna som kommer till uttryck i engelskkursplanerna (detta har andra forskat om) och försöker knyta de olika synsätten till forskning om vad kultur kan sägas vara. Översatt till undervisning om kultur inom engelskämnet så innebär en statisk kultursyn att man inte tänker sig att kultur förändras. Förenklat kan det bli så att man lär ut att i England dricker alla te klockan 17 och att det är den egentliga brittiska kulturen. En dynamisk kultursyn innebär att man ser på kultur som något som skapas hela tiden genom möten mellan människor.

– Man finner avtryck av både den statiska och den mer dynamiska mötes- och processinriktade synen i de skönlitterära texterna och utifrån det kan man föra en diskussion i klassrummet om olika sätt att se på kultur och identitet. Jag har inte gjort någon klassrumsforskning så det är svårt att tala om resultat, men jag har kunnat se att de olika kultursynerna finns i läroplanen, i skönlitterära texter och i de behov som lärare uttrycker. Eftersom de finns i texterna kan man använda dem som underlag för diskussion om kulturmöten i engelskklassrummet.

– Om man har en lärare som är medveten om de här frågorna och tycker det är roligt att undervisa med litteratur, så har man antagligen redan sådana diskussioner i klassrummet. Men det hänger mycket på de enskilda lärarna det finns inget systematiskt sätt att arbeta med skönlitteratur och kulturfrågor inom engelskundervisningen. Vanligast är att man ser på skönlitterära texter som en glosbank eller exempel på olika meningskonstruktioner, innehållet kommer mer i andra hand om det inte är en väldigt bra lärare.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Inget spektakulärt men det blev tydligt att skönlitteratur är en rik källa för olika motiv, och det finns alltid mer i en text än vad man kan få fram i en analys. Det är olyckligt om man reducerar skönlitteratur till att bli ett medel för att uppnå ett mål, även om målet är kulturmöte måste man komma ihåg att det viktigaste med att läsa en bra bok är att läsa en bra bok allt det andra kommer i andra hand men när man ändå läser en bra bok finns det mycket som kan göra läsupplevelsen rikare och motsvara läroplanens krav på interkulturell pedagogik. Det fåtal skolforskare som jobbar med kulturfrågor inom engelskundervisning har funnit att lärare har ett stort behov av kunskap om hur man arbetar med sådana frågor och de vet inte hur de kan närma sig det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis engelsklärare på gymnasiet och lärarutbildare. Man kan plocka det kapitel som man själv är intresserad av, det litteraturteoretiska är troligtvis intressant för litteraturvetare medan läsning av texterna och hur man tolkar dem kan vara av intresse för dem som använder böckerna i sin undervisning.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att lärare ska jobba medvetet och systematiskt med skönlitteratur i undervisningen, och att min avhandling kan ge dem verktyg för det.