Skolvalet har skapat segregation
Det fria skolvalet har lett till att skolor också i mindre kommuner segregeras. Vissa skolor har gått från 20 procent elever med utländsk bakgrund – till 60 procent, visar Anders Trumberg i sin avhandling.
Disputerade 2011-04-01
vid Örebro universitet
Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är egentligen ekonom, men jag hittade inte svaren på de frågor som intresserade mig inom ekonomin. Istället började jag plugga kulturgeografi och gled då in på det sociala spåret. När jag skulle skriva min doktorsavhandling i början av 2000-talet insåg jag att skolvalsreformen inte var särskilt undersökt och det var en fråga jag vill gräva djupare i.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur det fria skolvalet har påverkat elevers rörelse mellan skolorna. Jag har studerat tre olika typer av material, registerdata från SCB, kommunens uppgifter om elevernas val av skola och intervjuer med tjänstemän, politiker och rektorer. En fråga jag ställt är om skolorna blir mer eller mindre homogena när det gäller elevernas socioekonomiska och etniska bakgrund. Jag har undersökt högstadieskolorna i bland annat Örebro.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Dels att skolvalet gör att vissa skolor blir väldigt socioekonomiskt och etniskt homogena. Det finns skolor som 1992 hade 20 procent elever med utländsk bakgrund och som 2004 har 60 procent elever med utländsk bakgrund. Skolorna följer bostadsområdets utveckling eftersom det är enklare att byta skola än att flytta. Består till exempel stadsdelen av ett villaområde och ett höghusområde med mer resurssvaga invånare, försvinner eleverna från villaområdet från den lokala skolan om skolan ligger nära höghusområdet.
– Men motsatsen kan ske även om det är ovanligt. Är skolan placerad i villaområdet kan den bli en skola som elever från andra stadsdelar väljer.
Vad överraskade dig?
– De är just att reformen skapat så stora etniska och socioekonomiska skillnader mellan skolor. En annan sak är att de populäraste skolorna inte alltid är de som visar de bästa resultaten utan de som har den populäraste profilen. Samtidigt har vi en skoldebatt där resultaten utpekas som skolors möjlighet att locka elever. Min forskning visar att det inte är så enkelt att eleverna väljer skola efter hur framgångsrika skolorna är. När jag intervjuade politiker förvånades jag över deras brist på idéer om hur de ska tackla segregationsfrågan. Samtidigt som de försvarar det fria skolvalet och inser att det leder till något ogynnsamt saknar de visioner om lösningar.
Vem har nytta av dina resultat?
– Framförallt kommunerna, det behövs ett helhetsperspektiv för att lösa dessa frågor.