Skoltrivsel och tillit får elever att avstå alkohol

Fakta

Lars Sjödin

Född 1989
Bor i Uppsala

Disputerade 2023-12-01
vid Karolinska Institutet

Avhandling

The adolescent drinker: correlates and predictors of alcohol consumption among Swedish youth

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom i grunden och har alltid varit intresserad av sociala frågor och problem, särskilt bland unga. I de här åren formas och etableras vanor och beteende, inte minst till alkohol, vilket kan få långtgående konsekvenser senare i livet. Även om ungdomars konsumtion av alkohol har minskat drastiskt de senaste decennierna, så dricker fyra av tio elever i årskurs 9.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ungas drickande ur ett befolkningsperspektiv, vilket betyder att vi frågat tusentals elever och unga från hela landet om alkoholvanor och psykosociala aspekter kopplade till det. Den första enkäten besvarades av ungdomarna när de gick i årskurs 9 och två år senare gjordes en uppföljning. Frågorna handlade om allt från om och hur ofta de dricker, ålder för debut till skoltrivsel, relationer med vänner, föräldrar, andra vuxna och tillit till samhället i stort.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alkohol har stor social betydelse för unga. Resultaten visar exempelvis att unga som dricker har bättre relationer till vänner och jämnåriga jämfört med de som inte dricker. En tolkning av detta är att alkohol främjar relationer, man umgås och delar upplevelser när man dricker. Men det kan också vara så att de som redan före alkoholdebuten har många vänner också bjuds in till sammanhang där det dricks alkohol. När det gäller relationer till föräldrar visar resultaten det omvända – de som inte dricker har bättre relation till sina föräldrar jämfört med de som dricker.

– En stark skyddande faktor mot konsumtion av alkohol är skoltrivsel och tillit. I studien skiljer jag på generell tillit, vilket omfattar familj, vänner och andra omgivande personer och institutionell tillit. Men det senare menas tillit till exempelvis skolan och lärare, rättsväsende och politiska system. Resultaten visar att kombinationen hög skoltrivsel och hög tillit har en mycket stark skyddande effekt mot alkohol. Men hög skoltrivsel är ensamt en god skyddande faktor även för unga med låg tillit. Resultaten visar vidare att de som trivs bäst i skolan generellt är de som avstår från alkohol.

Kombinationen hög skoltrivsel och hög tillit har en mycket stark skyddande effekt mot alkohol.

Vad överraskade dig?

– Tidigare forskning visar att ungdomar som inte dricker alkohol mår sämre psykiskt jämfört med unga som dricker. Men min avhandling visar att elevgruppen som mår sämst är de som börjar dricka tidigt i livet. En förklaring till de olika resultaten kan vara att kulturen kring alkoholkonsumtion förändrats drastiskt bland unga de senaste decennierna. För 25 år sedan drack åtta av tio elever i årkurs 9, idag är motsvarande siffra fyra av tio. Att avstå alkohol idag innebär inte som tidigare, en total brytning mot rådande sociala normer, vilket är en faktor för sämre mående. Lite förvånande var också resultatet att grupptryck sällan var ett skäl till att ungdomar dricker.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade och vill öka sin kunskap om de här frågorna. Föräldrar, elevhälsa, lärare och övriga inom skolan men också de som utformar riktade preventiva insatser.