Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Skolor och förskolor kan göra mer för att stärka sydsamiskans livskraft. Policyer får allt för sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling i språkdidaktik.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Sydsamiska är min pappas språk, jag lärde mig det som vuxen och har arbetat bland annat med samisk radio och som lärare. Jag har också alltid varit intresserad av vidareutbildning och studerade språkvetenskap vilket sedan ledde vidare till språkdidaktik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om språkrevitalisering av sydsamiska och hur man konstruerar rum för det. Rum är i det här fallet en översättning av det bredare, engelska begreppet ”space”. I två av delstudierna har jag tillsammans med andra forskare undersökt hur samiska tar plats i det offentliga rummet, exempelvis vid vägar eller platser i kommuner som är samiska förvaltningsområden. Vi har också tittat på hur det ser ut i förskolemiljöer och skolor; hur språket tar plats, hur lärare undervisar om det och hur de själva lär sig.

– Vi har bland annat tittat på en kommun som har en samisk förskola med en policy om tvåspråkighet. Men strategin fick inte genomslag i praktiken, till exempel var en modersmålslärare bara på plats en gång i månaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lagar och policyer implementeras inte i praktiken, vilket är ett hinder för sydsamisk språkrevitalisering. Det kvarstår väldigt mycket arbete. Det gäller på internationell, nationell och regional nivå, samt på lokal nivå i förskolor och klassrum.

– I skolor handlar det praktiskt bland annat om att hela lärarlagen behöver inbegripas i arbetet med språkrevitalisering. Arbetet kan inte vila på en enskild person som en modersmålslärare. Det behövs generellt en förändring i ideologier när det gäller flerspråkighet – en nyfikenhet på alla språk som finns där man arbetar.

– Jag hittade också goda exempel som visar att man inte behöver kunna språket perfekt för att vara engagerad. På en förskola vi studerat i Norge var alla anställda involverade i lokal samisk språkrevitalisering, även de som inte var modersmålstalare från början.

Vad överraskade dig?

– I det offentliga rummet finns det många sammanhang där samiskan fortfarande inte syns. Även i skolmiljöer återstår mycket utvecklingsarbete. I en tvåspråkig förskola som vi tittade på var språket på skyltar inuti förskolan likväl övervägande på svenska. Även om samiska skyltar fanns var de färre och hade en mer symbolisk än kommunikativ funktion. Även om symboliska åtgärder – att språket syns – är viktiga, så är det kommunikativa det centrala för språkrevitalisering.

Vem har nytta av resultaten?

– Det finns praktiska implikationer som är direkt användbara för lärare, skolledare och politiker inom utbildningssektorn; hur man skapar förutsättningar för utveckling och utökad kompetens i lärarlaget. För lokalpolitiker kan det vara en möjlighet att lära sig mer om hur kolonialism fungerar, och hur den manifesterar sig på ett sätt som kan vara dolt.