Skolmarknaden påverkar huvudmännens kvalitetsarbete

Fakta

Erik Åkesson

Bor i Helsingborg
Född år 1981

Disputerade 2024-04-12
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

Resultatansvar för likvärdighet. En läroplansteoretisk studie av systematiskt kvalitetsarbete och rektorers sensemaking

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Den ansökan jag skickade in först handlade om entreprenörskap, men när jag började på forskarutbildningen insåg jag att det redan fanns en del forskning på området. Då utgick jag istället från den forskningsmiljön som jag befann mig i, och en del av frågorna där handlade om skolans styrning och hur man försöker få skolan att arbeta som staten vill. Eftersom kvalitetsarbete är en väldigt viktig del i hur staten styr skolan så tänkte jag att det var ett relevant ämne att studera mer.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om hur idén om kvalitetsarbete har förändrats från nittiotalet till nu och varför det har ändrats. Jag har tittat på hur fyra huvudmän hanterar kvalitetsarbetet samt hur de resonerar kring det.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Avhandlingen ger en breddad förståelse för varför kvalitetsarbete blir så olika saker hos olika huvudmän, och vad det är för lokala intressen som gör att det inte blir samma sak. Avhandlingens mer specifika resultat visar att skolmarknaden färgar kvalitetsarbetet, och att vad som är ekonomiskt lönsamt styr kvalitetsarbetet. Lokala organisatoriska mål är i fokus snarare än läroplansmål. Syftet med kvalitetsarbetet är ju att läroplanen ska realiseras, och det viktiga är att det är samma demokratimål och kunskapsmål i hela Sverige. Men mina resultat visade att kvalitetsarbetet väldigt ofta är inriktat på lokala angelägenheter. Det kan exempelvis handla om hur man ska rapportera eller hur man får fler elever till en skola. Så det handlar mer om frågor som är viktiga här och nu, än mer generella idéer om vad som ska styra utbildning och vad skolsystemet syftar till.

− Ytterligare något som framkommer är att kvalitetsarbete skapar utmaningar både för huvudmän och rektorer att styra lagom. De får inte reglera för mycket, men inte heller för lite, och det blir väldigt svårt för dem att hitta balansen. För rektorer lutar uppdraget mer åt management än åt att vara en demokratisk ledare, som vi har en historia av i Sverige.

Utifrån Skolverkets skrivningar om likvärdighet så förvånade det mig hur mycket skolmarknaden färgade kvalitetsarbetet.

Erik Åkesson

Vad överraskade dig?

− Jag har inte jobbat som rektor utan har en bakgrund som gymnasielärare i psykologi och sociologi, och jag förväntade mig att det som Skolverket skriver ska ligga till grund för kvalitetsarbetet. Utifrån Skolverkets skrivningar om likvärdighet så förvånade det mig hur mycket skolmarknaden färgade kvalitetsarbetet. Så här i efterhand är det kanske inte så överraskande att marknaden och ekonomin är en väldigt viktig faktor i sammanhanget.

Vem har nytta av dina resultat?

− Alla som på något sätt bidrar till att utforma kvalitetsarbetet. Det kan vara huvudmän, rektorer eller lärare. Det här är ett väldigt svårt uppdrag för rektorer och jag tror att de genom att läsa avhandlingen kan få en förståelse för en del av fällorna i arbetet. När det gäller lärare så är det många som är missnöjda med hur kvalitetsarbetet bedrivs på skolorna. Det upplevs ofta som väldigt tidsödande. För lärare kan det vara svårt att veta vad det finns för alternativ eller vad arbetet egentligen är tänkt att generera. Genom att läsa avhandlingen så kan man få en förståelse för hur ett kvalitetsarbete bör gå till.  

− Jag vill också trycka på att kvalitetsarbete är något som ska lösa väldigt många problem, frågor om likvärdighet, implementera läroplanen och hjälpa skolorna att utveckla sitt arbete, och då kan det bli så att det inte löser några problem alls.