Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har en högre näringstäthet än de måltider som barn äter utanför skolan. Det konstaterar Patricia Eustachio Colombo, som också menar att det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en master i internationell hälsa och har gjort praktik i Moçambique. Jag har även läst nutrition och global nutrition och mitt examensprojekt handlade om faktorer som kan främja eller inte främja barns matvanor. När jag var i Moçambique blev det väldigt tydligt för mig hur klimatförändringar påverkar många människor, framförallt på landsbygden, och deras möjligheter att kunna äta ordentligt. Så intresset kommer dels från mina erfarenheter från Moçambique men även från ett eget intresse att försöka äta mer hållbart på grund av klimatförändringarna i världen. Doktorandtjänsten tilltalade mig eftersom syftet var att främja hållbara matvanor med fokus på skolmåltider och barn.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken roll skollunchen spelar för barns matvanor. Vi har tittat på vilken näring och vilka livsmedelsgrupper som skollunchen bidrar med. Vi ville skapa oss en bild av vad barnen får i sig och hur mycket, men också skillnader mellan pojkar och flickor och skillnader beroende på föräldrars utbildningsnivå, för att kunna kartlägga skollunchens roll för barns intag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den första studien kom vi fram till att skollunchen spelar en viktig roll. Den bidrar med nästan en tredjedel av det totala energiintaget i snitt för barn, den spelar också en viktig roll när det gäller grönsaksintaget och har generellt en bättre näringsprofil än de måltider som barn äter utanför skolan. Så skollunchen har en lägre energitäthet och en högre näringstäthet än de måltider som äts utanför skolan.

– Vi såg också att skollunchen är en källa till rött och processat kött. Med den kunskapen gick vi vidare för att undersöka om man kan optimera skollunchen och göra den ännu mer näringsriktig men också mer klimatsmart. Maten står för en fjärdedel till en tredjedel av det totala växthusgasutsläppet i världen och kosten i länder som Sverige bidrar också mycket till kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Så det finns en stor potential att forma och ändra våra matvanor så att de blir mer hälsosamma men också bättre för klimatet och miljön.

– Vi utvecklade en optimeringsmetod som man kan använda för att ta fram nya skolluncher och tog i samarbete med skolor fram skolluncher som är optimerade dels för hållbarhet men också för hälsa. En kommun delade med sig av en matsedel som de serverat på en skola och vi tog fram en ny matsedel med 40 procents lägre klimatpåverkan, och till en lite lägre kostnad än den ursprungliga matsedeln. Det innebär femhundra gram koldioxidekvivalenter per lunch i snitt, vilket motsvarar det som Världsnaturfonden rekommenderar att en skollunch ska ligga på om den ska vara klimatsmart. Nästa steg är att se hur vi kan skala upp det här och hitta sätt att sprida metoden till fler skolor och kommuner som vill jobba med hållbarhet och hälsa i sina måltidsplaneringar.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig var att det gick att få ner klimatpåverkan så mycket för skolmåltider. Den nya matsedeln var inte helveganskt eller helvegetariskt, den bestod av blandkost, vilket visar att man inte behöver göra så stora förändringar. Framförallt är det rött kött som står för den största delen av klimatpåverkan för maten, drar man ner lite på det så kommer man ganska långt. Det går att få till en varierad kost som samtidigt är klimatsmart och hälsosam.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt kommuner och skolor och beslutsfattare i kommuner och på högre nivå. Vi har ju klimatmål och vi har mål vad gäller folkhälsa och det här är ett sätt som kan bidra till att uppnå de målen.

Åsa Lasson