Skolledares syn på verksamhetsidén som ledningsverktyg

Utifrån ett skolutvecklingsperspektiv är det viktigt att de som arbetar i skolan utvecklar gemensamma sätt att se verksamheten. Är variationen för stor är det också svårt att organisera verksamheten och att åstadkomma utveckling i någon bestämd riktning. Det menar Katina Thelin som har intervjuat femton skolchefer om deras arbete med att utveckla en verksamhetsidé. Hennes studie visar att en verksamhetsidé kan användas och ses på många olika sätt.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har sedan länge intresserat mig för människors sätt att förstå olika aspekter av tillvaron, eftersom det har betydelse för hur de agerar i olika situationer och hur de tar sig an olika uppgifter. Det gäller elever förstås, men också lärare och skolledare. Utifrån ett lärande och utifrån ett skolutvecklingsperspektiv är variationen i sättet att förstå och agera särskilt intressant. Utan variation är det svårt att utveckla ny kunskap. Det är också svårt att utveckla en verksamhet om det inte finns någon variation i sättet att tänka och agera inom ramen för den.

– Sammantaget har detta lett till att jag kommit att intressera mig för det som jag i min avhandling refererar till som skolutvecklingens paradox det vill säga att det behövs båda variation och samsyn för att det ska ske utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur verksamhetsidéer och arbete med sådana idéer kan förstås i relation till skolans praktik. Studien bygger på intervjuer med skolchefer i en större svensk stad i vilken det under några år pågått ett intensivt arbete med att utveckla en för alla pedagogisk verksamhet gemensam idé – en verksamhetsidé.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen visar bland annat att verksamhetsidéer kan förstås – och förstås – på olika sätt. Variationen kommer till uttryck i chefernas sätt att beskriva idéns funktion i verksamheten såväl som karaktären på den. I min avhandling beskriver jag variationen med hjälp av fem metaforer; varumärket, kittet, kompassen, kartan och rastret. Varje metafor representerar ett specifikt sätt att förstå en verksamhetsidé.

Vad överraskade dig?

– Inledningsvis var jag mest förvånad över att de som deltog hade så olika förståelser av vad det var de försökte åstadkomma. Senare när jag hade resultatet av studien klara för mig var det avsaknaden av koppling mellan sättet att förstå en verksamhetsidé och sättet att resonera kring arbetet med en sådan idé.

Vem har nytta av dina resultat?

Egentligen tror jag att alla som arbetar i skolan, eller förskolan för den delen, har nytta av de resultat jag presenterar. Även om skolledare ─ rektorer och förvaltningschefer ─ kanske utgör den mest naturliga mottagaren i skolans praktik. Även de som arbetar med att utbilda skolledare kan ha nytta dem.

Åsa Lasson