Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa
Född 1979
Bor i Karlstad
Disputerade 2021-12-17
vid Karlstads universitet
Social stressors and their association with psychosomatic problems among adolescents: Implications for school social work
Ett aktivt och synligt arbete mot mobbning stärker alla elever, inte bara de utsatta. Det visar Victoria Lönnfjord som undersökt kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag arbetade tidigare med kunskapsutveckling inom socialtjänsten och har alltid varit intresserad av ungdomars levnadsvillkor. Den här doktorandtjänsten väckte mitt intresse just för dess fokus på skolan som social arena. Skolan är ju en plats där unga tillbringar stor del av sin tid, att inte klara skolan är en känd riskfaktor vad gäller framtida sociala- och hälsorelaterade problem.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har undersökt kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa samt vilka faktorer som skyddar mot de här sociala påfrestningarna. Avhandlingen bygger på redan insamlade data från enkäter med 3 700 högstadieelever i Karlstads kommun.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Skolrelaterade aspekter som påverkar elevers psykiska ohälsa är stress över skolarbeten och betyg men också uppfattningen av skolans arbete mot mobbning. Det senare gäller både elever som är utsatta för mobbning och de som inte är det. Vad skolan gör mot mobbning påverkar alltså samtliga elevers mående. Barn och unga som lever med en förälder eller ingen av föräldrarna är mer sårbara och upplever högre grad av psykisk ohälsa jämfört med de som bor växelvis, eller hos båda, föräldrarna. Påverkar psykisk ohälsa gör också föräldrars arbetslöshet. Resultaten visar också att tilltro till sin egen förmåga, som ju är framskrivet i läroplanen, har en tydlig koppling till psykosomatiska symptom.
– Slutsatser jag drar i avhandlingen är att skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Elevers tilltro till sig själva är också något de vuxna i skolan kan påverka. Som grupp är tjejer särskilt sårbara, min forskning visar att relationen mellan tilltro till sin egen förmåga och psykisk ohälsa är starkare hos tjejer. Att skolan arbetar aktivt och synligt mot mobbning stärker alla elever, inte bara de som är utsatta. Jag menar att det är viktigt att synliggöra skolans värdegrund och förklara dess syfte.
Vad överraskade dig?
– Jag trodde att tilltro till sin egen förmåga skulle innebära ett skydd mot sociala påfrestningar men resultaten visar inte det. Det här förvånade mig eftersom tilltron på den egna förmågan har en direkt påverkan på psykisk ohälsa.
Vem har nytta av dina resultat?
– Avhandlingen vänder sig främst till skolkuratorer och övriga inom elevhälsan. Men det är viktigt att all skolpersonal har kunskap om de aspekter som påverkar elevernas mående. Lärare och skolledare har ett stort ansvar i exempelvis arbetet mot mobbning. I slutändan hoppas jag att resultaten kan vara till nytta för eleverna själva.