Skolan viktig för många nyanlända

Nyanlända familjer utan någon större erfarenhet av skolgång värderar barnens skolgång högt. Det visar Susanne Dueks avhandling i vilken hon följt sex nyanlända barn och studerat relationen mellan skolan och hemmet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som lärare i svenska som andraspråk i grundskolan och på sfi började jag fundera på hur eleverna hade det hemma. Läste de? Vilka verktyg hade de tillgång till? Hur såg egentligen relationen mellan hemmet och det som sker i skolan ut? Särskilt nyfiken blev jag på de barn som kommer från andra skriftspråkstraditioner och vars föräldrar kanske inte har så lång utbildning med sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om sex barn mellan fyra till nio år, och deras litteracitetspraktiker, det vill säga deras skrivande i en bred och social mening. Jag följde barnen under ett år då de var relativt nyanlända. Deras föräldrar har ingen, eller kort erfarenhet av att gå i skolan. Ingen av mammorna som var med i studien har gått formell skola innan de kom till Sverige. Fokus har legat på familjernas vanor, traditioner och normer snarare än barnens färdigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Relationen mellan skolan och hemmets läsande och skrivande behöver problematiseras och nyanseras. Vanor och traditioner i familjerna skiljer sig från den norm som skolans praktik vilar på och från de förväntningar som lärarna i studien har. Barnen har till exempel ytterst få böcker hemma och föräldrarna använder inte traditionella tryckta texter så mycket utan det muntliga språket har större betydelse. Men under året jag följde dem så började de efterlikna de praktiker vi har här, genom att exempelvis skriva inköpslistor och använda kalendrar. I skolan har barnens modersmål mycket lite utrymme. Det skulle kunna bli en mycket större tillgång för barnen.

Vad överraskade dig?

– Att skolorna och förskolan var så monokulturella och enspråkiga som de var. Och att motivationen och drivkraften i de här familjerna är så stark. De vill verkligen att barnen ska lyckas och skolan är en viktig plats för dem. För en av familjerna var tillgången till skola själva anledningen till att de kommit till Sverige, eftersom döttrarna inte fick gå i skola i hemlandet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar i skolan eller som studerar till lärare eller skolledare. Mycket av resultaten handlar om elever vars litteracitetspraktiker inte stämmer överens med skolans, och det gäller inte bara elever som har annat modersmål än svenska.

Annika Larsson Sjöberg