Skolan viktig i invandrarungdomars liv

Ylva Svenssons avhandling handlar om invandrarungdomars anpassning i miljöer som skolan, hemmet och bostadsområdet.
– Det som överraskade mig mest var nog att skolan spelar en väldigt viktig roll för unga i utsatta områden, säger hon.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev först intresserad av invandrarungdomars vardag och liv när jag jobbade på en invandrartät skola direkt efter gymnasiet. Flera år senare blev jag erbjuden en doktorandplats där en uppgift var att samla in data om ungdomars vardag i de miljöer de spenderar den mesta av sin tid. Skolorna i studien valdes just för att variera i invandrartäthet och socioekonomiska förutsättningar, och jag blev intresserad av att undersöka skillnader i att vara invandrarungdom utifrån dessa aspekter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min forskning handlar om invandrarungdomars anpassning i olika miljöer där de tillbringar sin tid som skolan, hemmet och bostadsområdet. I en av studierna undersökte jag exempelvis om trivseln i bostadsområdet påverkar trivseln i skolan. Jag har också undersökt om olika typer av samma miljö påverkar anpassningen, till exempel om det spelar någon roll om man som invandrarungdom går på en skola med många andra invandrare, eller i en skola med få andra invandrarungdomar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Generellt har jag kommit fram till att invandrarungdomar inte är sämre anpassade än svenska ungdomar. Det beror mer på vilken miljö man bor i än om man har invandrarbakgrund eller inte. Det mest intressanta jag visat är att det inte finns några skillnader vad gäller nivå av brottslighet eller i de sociala processer som ligger bakom brottslighet mellan invandrarungdomar och svenska ungdomar, eller mellan unga som bor i utsatta bostadsområden och unga som bor i mer privilegierade områden.

– Jag har också visat att unga som går i skolor i utsatta bostadsområden upplever sin skola som mer trygg och stöttande, än elever som går på skolor i mer privilegierade områden. Det beror på att de upplever en kontrast mellan sin situation utanför skolan och sin situation i skolan. Utanför skolan känner de sig otrygga och utan inflytande. I skolan känner de sig trygga, och upplever att det finns vuxna som lyssnar på dem och värdesätter deras åsikter. Denna kontrast upplever inte unga som bor i mindre utsatta områden.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest var nog att skolan spelar en väldigt viktig roll för unga som bor i utsatta bostadsområden. Jag har varit i skolorna och sett hur bra relationen är mellan elever och personal. Personalen på dessa skolor är mycket mer än bara lärare, de är engagerade långt utanför den traditionella lärarrollen och det är intressant att se vilka resultat det ger. Bland annat frågade vi eleverna i våra enkäter om de längtade till skolan på helger och lov. Det visade sig att de gör det med råge till skillnad från elever i mer privilegierade områden. Det tycker jag var enormt spännande och något som jag vill undersöka mer i framtiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina resultat kan användas på en samhällelig nivå. Dels för att ändra den ofta onyanserade bilden av utsatta bostadsområden och om ungdomarna som bor där. Dels kan resultaten vara till nytta för politiker och beslutsfattandet vad gäller dessa områden och skolorna där. Jag tror att det finns många fördomar om områdena, och hur det är att ha invandrarbakgrund. Mina resultat bygger på de ungas egna åsikter och upplevelser, och det är alltså deras röst om vad som är och inte är problem som kommer fram. Resultaten kan alltså användas till att förbättra situationen för ungdomarna här och nu, men också över tid.

– Skolpersonal kan också ha nytta av resultaten. Det kan vara upplyftande att känna till att deras arbete ger resultat, och för skolor som inte ligger i utsatta områden finns det mycket att lära. Det var väldigt positivt att kunna ge dem konkret feedback på att deras arbete uppskattas av eleverna och betyder så mycket.

John Miller