Skolan viktig arena för föräldrastöd

Tonårsföräldrar har lika stort behov av föräldrastöd som småbarnsföräldrar. Men få hittar det stöd som faktiskt erbjuds. Det visar Karin Thorslund som forskat i ämnet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog och har tidigare arbetat både privat och i skolan med familjer och ungdomar. När jag sökte forskartjänsten var det här projektet redan igång och utifrån mina arbetserfarenheter fann jag ämnet väldigt intressant.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på regeringens formulerade strategi att erbjuda alla föräldrar med barn upp till 18 år universellt stöd. Det vill säga stöd till alla, i jämförelse med riktat stöd som utgår från riskfaktorer eller diagnos. Den övergripande forskningsfrågan är hur man bäst når ut med universellt stöd till tonårsföräldrar.

– Avhandlingen baseras på telefonintervjuer med tusentals tonårsföräldrar, webbenkäter samt djupintervjuer i fokusgrupper. De centrala frågorna är huruvida tonårsföräldrar är intresserade av föräldrastöd, i så fall av vad för slags stöd, om de känner till de eventuella stöd som finns, upplevelsen av det egna föräldraskapet, den egna psykiska hälsan samt hur de uppfattar sitt barns psykiska hälsa är relaterat till önskemål om olika former av stöd. Ur materialet har jag också analyserat vad som kännetecknar intresserade respektive ointresserade föräldrar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att tonårsföräldrar är lika intresserade av föräldrastöd som småbarnsföräldrar. Hela 85 procent av de tillfrågade anser att tonåren är den period då behovet av föräldrastöd är som störst. Men resultaten vittnar om att väldigt få känner till det stöd som en del kommunerna erbjuder. Endast sju procent av föräldrarna kände till en lokalt förankrad webbsida. Tre procent kände till att det fanns en föräldratelefonlinje. Kort sagt, de kommuner som erbjuder stöd till tonårsföräldrar har inte lyckats nå ut med det. Generellt är mammor mer intresserade av föräldrastöd men i tonåren växer pappornas intresse till samma nivå som mammornas. Papporna var särskilt intresserade av föräldratelefonlinje.

– Många kommuner erbjuder föreläsningar under lättare former. De som är intresserade av den här typen av arrangemang har generellt sett högre socioekonomisk status. Att enbart erbjuda den här typen av stöd riskerar därför att bredda sociala skillnader.

– Högst på tonårsföräldrars önskelista står stödjande samtal men också mötesforum likt öppen förskola, där föräldrar kan mötas för samtal och diskussion. Skolan är en viktig arena för universellt stöd i föräldraskapet. Skolan ses som en självklart nav och får tonårsföräldrar välja ska föräldrastöd förmedlas via skolan eller primärvården. Stöd genom socialtjänsten upplevs däremot som stigmatiserande.

– Slutsatsen är att det är en utmaning att nå ut med information om det föräldrastöd som faktiskt finns. Men också att kommuner och övriga aktörer behöver använda olika former av stöd för att nå hela målgruppen.

Vad överraskade dig?

– Att tonårsföräldrar var lika intresserade av föräldrastöd som småbarnsföräldrar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst beslutsfattare på olika nivåer men även skolan. Jag menar verkligen inte att det bör läggas ytterligare ansvar på skolan men resultaten vittnar om att skolan har ett uppjobbat förtroende och mandat bland föräldrar. Föräldrastöd via skolan skulle kunna stärka relationen mellan hem och skola och därmed gynna båda parter.

Susanne Sawander