Hoppa till sidinnehåll
Nyanlända

Skolan beaktar inte nyanlända elevers bakgrundskunskaper

Publicerad:21 mars
Uppdaterad:26 mars
Staffan Eng
Skribent:Staffan Eng

När nyanlända elever med kort utbildningsbakgrund har svårt att hänga med i undervisningen tillgriper skolor hellre kognitiva eller kulturella förklaringar, visar Malin Brännströms etnografiska undersökning.

Malin Brännström.
Malin Brännström

Bor i Göteborg
Född 1984

Disputerade 2024-01-26
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Mellan osynlighet och avvikelse. Nyanlända elever med kort skolbakgrund i grundskolans senare årskurser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var färdig som lärare började jag arbeta i en förberedelseklass för nyanlända elever på högstadiet. Många i klassen hade knappt gått i skolan alls i sina hemländer, och trots att min skola hade en lång erfarenhet av att ta emot nyanlända elever så upplevde jag att vi var dåligt förberedda på att ta hand om dem. Jag kunde inte heller hitta särskilt mycket information om elever med kort skolbakgrund i forskningen. Därför ville jag ta reda på hur andra skolor jobbar med sådana elever – i slutändan för att kunna hjälpa dem bättre.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en etnografisk undersökning av hur tre grundskolor arbetar med nyanlända elever som har en kort eller utebliven skolbakgrund. Jag har även analyserat hur denna elevgrupp beskrivs i policydokumenten. Mina forskningsfrågor handlar om hur man ser på deras pedagogiska behov, vilken undervisning de erbjuds och om de överhuvudtaget uppmärksammas som en särskild grupp.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas korta utbildningsbakgrund osynliggjordes på olika sätt. Man talade inte om sådana elever som en egen grupp utan de sågs bara som nyanlända elever som behövde lära sig svenska. Många av dem hade svårt att leva upp till skolans kunskapskrav. Jag tycker inte att det är särskilt konstigt eftersom de knappt hade gått i skolan tidigare, men i förklaringarna försvann ofta skolbakgrunden som en faktor. I stället hänvisade man till kognitiva funktionsnedsättningar eller elevernas kulturella bakgrund.

– Osynliggörandet fanns också i organisationen av undervisningen: nyanlända elever med en kort skolbakgrund erbjöds i väldigt liten utsträckning ett anpassat kunskapsinnehåll och fick oftast inte någon nybörjarundervisning. Jag vill dock betona att en av skolorna faktiskt tog hänsyn till elevernas skolbakgrund, så allt var inte nattsvart.

Nyanlända elever med en kort skolbakgrund erbjöds i väldigt liten utsträckning ett anpassat kunskapsinnehåll och fick oftast inte någon nybörjarundervisning.

Malin Brännström

Vad överraskade dig?

– Just att elevernas skolbakgrund försvann i diskussionen. En förklaring kan vara att det saknas etablerade åtgärder för svårigheter som beror på en kort utbildningsbakgrund. Det har att göra med att dessa elever – till skillnad från nyanlända elever i allmänhet – inte beskrivs som en egen elevkategori i skollagen. Om man istället ger dem diagnoser så medför det resurser av olika slag, och om man förklarar misslyckandet med kulturella faktorer så behöver skolorna åtminstone inte känna att det är deras fel.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att avhandlingen kommer att läsas av både skolpersonal och beslutsfattare – det är svårt för enskilda lärare att göra något bra så länge de organisatoriska förutsättningarna saknas. Jag tycker att nyanlända elever med en kort skolbakgrund ska synliggöras som en grupp med behov av ämnesundervisning på en grundläggande nivå. Grundskolan har en väldigt lång erfarenhet av att undervisa nybörjare, så jag tänker att det finns en massa kunskaper och resurser att ta tillvara på där.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

NY KURS HOS SKOLPORTEN! En kurs för lärare och övrig personal i grundskolan som behandlar hedersrelaterat våld och förtryck i skolsammanhang. Du lär dig att identifiera hedersrelaterade beteenden, arbeta förebyggande och hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Kursledare är Issis Melin.
Läs mer och boka
Åk F–9
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev