Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever mer otrygghet i hem och skola, vilket påverkar deras skolgång negativt. Men Rikard Tordön visar i sin avhandling att skolan genom interventioner kan göra skillnad.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag halkade in på ett bananskal när jag var klar med psykologutbildningen. Tjänsten jag fick gick ut på att starta ett Skolfam-team i Norrköping, vilket var det andra i Sverige efter Helsingborg. När jag började förstå de familjehemsplacerade barnens svårigheter och utmaningar i livet så blev jag intresserad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samhällsvårdade barns förutsättningar och möjligheter till att utvecklas som andra barn. Den tar upp lite äldre barns utsatthet för övergrepp och psykisk ohälsa och deras förutsättningar för att utveckla en god psykisk hälsa. Jag har även studerat förutsättningarna för familjehemsplacerade barn i grundskoleåldern att klara, och få bra resultat, i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Risken för allvarliga sexuella övergrepp, våldtäkter, är fyra gånger högre för samhällsvårdade gymnasieelever. Överlag upplever barn i samhällsvård betydligt mycket mer otrygghet i hem och skola och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Sen visar min studie att när vi ger familjehemsplacerade grundskolebarn en intervention för att stärka deras skolresultat så har det effekt på deras högre exekutiva funktion, som intelligens och matematisk problemlösningsförmåga. Däremot har det inte effekt på barnens känslomässiga färdigheter, till exempel förmågan att skapa och upprätthålla kamratrelationer, eller lägre exekutiva funktioner som textavkodning.

Vad överraskade dig?

– Jag hade nog räknat med att se en mer jämn effekt på såväl skolresultat som barnens mående. Samtidigt ser vi att det går att hjälpa barn i familjehem till bättre skolresultat, vilket gör all skillnad i världen. En del av förklaringen finns i tidigare studier som visat att jobbiga erfarenheter i livet, till exempel övergrepp eller omsorgssvikt, ger skador på det endokrina systemet som påverkar stresstålighet. Då sjunker förmågan till exekutiv funktion. När barnet kommer till en trygg miljö så repareras den lättare än de lägre exekutiva funktionerna och de känslomässiga. Därför kan vi inte förvänta oss någon snabb förändring i deras mående och psykiska hälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpersonal, från rektor och skolledare till enskilda lärare, alla som är involverade i den sociala barnavården, politiker och inte minst barnen själva. Barn i samhällsvård behöver mer av den individuella pedagogiken än andra barn. Vi ska inte ha lägre förväntningar på dem, men de har kunskapsluckor och vi gör dem en tjänst genom att göra en extra individuell kartläggning. Av barn som varit placerade i familjehem saknar 60–70 procent av tidigare samhällsvårdade 20-åringar en godkänd gymnasieutbildning. Den siffran borde få varje skolminister att börja tänka.

Annika Sjöberg