Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. Det visar Monica Egelström som forskat om skolämnets betydelse för elevers meningsskapande.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärarutbildare men har en bakgrund som mellanstadielärare och specialpedagog. I den senare rollen såg jag ofta att ju abstraktare vokabulär och mer textberoende undervisningen blev desto svårare fick vissa elever det. Intresset för ämnet har jag alltså med mig från min erfarenhet som lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken betydelse skolämnet har för elevers meningsskapande. Avhandlingen bygger på studier av fyra lärare som alla undervisar i både matematik och historia i årskurs 5. Jag har dels intervjuat lärarna, dels följt dem i deras undervisning. Mina forskningsfrågor fokuserar på hur lärarna organiserar och utformar sin undervisning, vilket jag sedan analyserat utifrån teorier om literacy.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ämnet i sig tycks påverka sättet att utforma undervisningen. I matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete. Genomgångar hakar inte nödvändigtvis i det som eleven arbetar med för tillfället. Detta eftersom alla elever jobbar individuellt med olika uppgifter.

– I historieämnet däremot utgår undervisningen från gemensamt arbete, där exempelvis genomgångar kan följas av att eleverna läser, diskuterar i par, tittar på film gemensamt. Här använder sig lärarna av en bredare repertoar av literacy-händelser som också naturligt hakar i varandra.

– Skillnaderna i undervisningen belyser att lärarna har en massa resurser men att de väljer att använda dem på olika sätt i olika ämnen. Vidare fann jag att undervisningen inte gav eleverna möjlighet att kritiskt reflektera över innehållet, vare sig i matematik eller historia. Jag menar att det är allvarligt med tanke på den stora mängd information som elever möter idag.

Vad överraskade dig?

– Att det var så tydliga skillnader mellan ämnena i hur lärarna la upp undervisningen. Lärarna beskrev matematikämnet i termer som ”här kan jag inte göra som jag vill” och ”om jag inte håller mig till läroboken hamnar jag på hal is”. I historieämnet upplevde de större utrymme att ta ut svängarna och framför allt, utgå från elevernas intresse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen innehåller ingående beskrivningar av hur de intervjuade lärarna resonerar kring sin undervisning. Jag tänker att detta är intressant för praktiserande lärare, både för att de säkert känner igen sig men också som underlag för vidare diskussioner.

Susanne Sawander