Skillnad på hur problem ökar över tid för tjejer och killar

Utvecklingen av problem över tid ser olika ut för tjejer och killar även om problemet är det samma. Att vara fattig innebär för en kille att vara drabbad, medan det för en tjej innebär att vara utsatt, visar Daniel Lindbergs forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom i grunden och har bland annat jobbat som kurator i skolan där jag träffade många barn och unga, och hade kontakt med lärare och rektor. Jag blev intresserad av att studera vad som händer för dem som det går dåligt för i skolan – ofta killar – och hur det påverkar deras möjlighet att etablera sig i samhället.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag utgår från ett antagande som är deterministiskt och negativt, som går ut på att om man har problem tenderar de att öka över tid. Jag var intresserad av att ta reda på om det är så. Jag har undersökt hur etableringen ser ut för ungdomar mellan 19 och 25 år. Jag har fokuserat på de ungdomar som hade mer problem än man kan vänta sig vid deras ålder och har följt dem från att de slutar gymnasiet och några år framåt. Jag har gått på djupet för att se om det finns en kedja med urskiljbara steg i processen från att vara etablerad till att bli exkluderad.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns saker som utgör skiljelinje mellan olika tillstånd. En sak som kön kan utgöra en skiljelinje i processen, där utvecklingen ser olika ut för tjejer och killar även om problemet är detsamma. Killar utvecklas på ett sätt och ackumulerar inte problem i lika hög grad som tjejer. Att vara fattig innebär för en kille att vara drabbad, medan det för en tjej innebär att vara utsatt.

– När man kombinerar olika problem betyder de olika saker utifrån ackumulering. Kombinationen bidragsberoende och låg utbildning leder till ackumulering över tid i högre utsträckning än andra kombinationer. Att inte ha gymnasiebehörighet hänger tydligt ihop med att få etableringsproblem.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att det skulle vara högre grad av ackumulering av problem än det verkar vara. Studien visar att problem ackumuleras under vissa omständigheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Först och främst kommuner som genomför mycket insatser för unga med försörjningsstöd. Resultaten kan även användas som underlag för hur man kategoriserar ihop grupper utifrån deras erfarenhet av ackumulering, så att inte alla unga med problem klumpas ihop och ges samma insatser.

Åsa Lasson