Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Motivation och tron på den egna idrottsliga förmågan sjunker över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av beteendevetenskap och det sociala klimatets betydelse för idrottsutövare på olika nivåer. Jag är utbildad idrottspsykolog och arbetar sedan flera år på högskolan inom området idrottsvetenskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den ingår i ett större projekt som handlar om psykiska, fysiska och genusrelaterade variabler kopplade till ungas idrottande. I min avhandling har jag följt 78 elever på en idrottsprofilerad högstadieskola. De här skolorna marknadsför sig ofta med att de lägger grund för framtida elitidrottare eller livslångt intresse för idrott och hälsa. Min huvudsakliga forskningsfråga har varit att undersöka om det stämmer. Eleverna på de här skolorna har mer idrott på schemat och tränar dessutom flera timmar i veckan en specifik idrott. Avhandlingen bygger på enkäter där eleverna vid sex tillfällen fått svara på frågor om hur de ser på prestation, motivation och framgång men också om upplevelser av emotionell och fysisk utmattning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trenden visar att elevernas upplevelse av framgång inom sin huvudidrott, som kan antas vara en bakomliggande orsak till motiverade beteende minskar över tid. Det gäller både resultatorienterade elever, det vill säga de som tycker om att vinna och de elever som är mer uppgiftsorienterade och mäter framgång genom att lära sig nya saker och utvecklas. De flesta har en blandning av de här synsätten.

– Resultaten visar också att eleverna med tiden upplever ökad utmattning såväl psykiskt som fysiskt och får mindre tro på sin egen förmåga. Det rör sig om små förändringar, men de är de statistiskt säkerställda. Värdena är i grunden bra, det som är intressant är trenderna.

– Avhandlingen visar vidare att om tränaren är resultatinriktad har det större påverkan på eleverna än om tränaren är uppgiftsinriktad. Kompisar påverkar på motsatt sätt, de har stor betydelse för om eleverna värderar utveckling som en viktig framgångsfaktor.

Vad överraskade dig?

– Att motivationen sjunker, oavsett hur eleverna upplever framgång. Det här behöver i och för sig inte vara konstigt, i högstadieåldern händer mycket och intressena skiftar. Det kan också vara så att tron på den egna idrottsliga förmågan minskar i en skolmiljö där många är högpresterande på området. Resultaten vittnar om att det behövs mer forskning på området, frågan är också politiskt laddad då idrottsprofilerade skolor ofta startas med motivering att just drilla framtidens elitidrottare eller stimulera livslångt intresse för idrott och hälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med idrott, både inom och utanför skolan. Jag hoppas att resultaten kan bidra till ökad förståelse för ungas syn på sina idrottsliga förmågor och att de kan förändras över tid.

Susanne Sawander