Sfi-elever lär sig för lite svenska på sin praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I den offentliga debatten pratas det mycket om att praktik inom sfi-undervisningen påskyndar språkinlärningen. Att invandrare ganska enkelt kan lära sig svenska på praktikplatser. Men eftersom det finns någon tidigare forskning om detta ville jag undersöka antagandet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på sina praktikplatser. Och om hur en tydlig koppling mellan sfi-undervisning och praktikplats kan stödja de studerandes delaktighet i samhälls- och arbetslivet. I min avhandling följde jag fyra sfi-studerande, som går vanlig sfi-undervisning och gjorde inspelningar på deras praktikplatser. Jag följde också delar av sfi-undervisningen och intervjuade de studerande, deras handledare och sfi-lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ingen av de fyra tyckte att de lärde sig svenska i någon nämnvärd omfattning. Det berodde bland annat på att praktikanterna deltog så lite i samtal, de arbetade ensamma ungefär nittio procent av tiden och pratade inte heller på fika eller lunchraster. Dessutom pratade de väldigt lite i samtalen om arbetsuppgifterna, bara i snitt en halv till två minuter om dagen.

Trots att sfi-anordnarna var ålagda att integrera undervisningen med arbetsplatspraktiken tyckte tre av de fyra att det inte fanns någon koppling. Lärarna hade behövt mer kunskap om vad som hände på praktiken och om möjligheterna till lärande där. Handledarna hade behövt veta mer om hur vuxna kan lära sig ett andraspråk på arbetsplatser. Utifrån detta resultat föreslår jag en modell för att närmare koppla praktiken med undervisningen. Hur man kan förbereda uppgifter i undervisningen som sedan diskuteras med handledaren, och sedan återkopplas i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Hur lite talat språk som behövdes för att arbetsuppgifterna skulle kunna utföras och att interaktionen i var så situationsbunden. Detta underlättade ju interaktionen men medförde samtidigt färre möjligheter att lära svenska. Ett exempel på det kan vara att instruktionen ”Du kan ta den”, som ackompanjerades av en pekning på en stor livsmedelspall, var tillräcklig för att kunna plocka upp varor på rätt plats.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiska beslutsfattare och utbildningsanordnare har nytta av att se vilka förutsättningar och faktorer som kan påverka möjligheterna att lära sig svenska på praktiken. Lärare och handledare kan behöva idéer kring hur man kan skapa fler möjligheter till interaktion på praktikplatserna och också hur man kan arbeta mer med autentisk interaktion i undervisningen.

Hanna Nolin