Sämre skoldemokrati med många killar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i botten och har läst statsvetenskap med didaktisk inriktning. Jag ärintresserad av demokrati som begrepp och genusperspektivet kändes naturligt på grund av de ökadeskillnaderna i skolan mellan manliga och kvinnliga elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt skillnader mellan manliga och kvinnliga gymnasielevers skoldemokratiskaerfarenheter. Gymnasiet är väldigt könssegregerat när man ser på programstrukturen och det finnsmånga klasser som är enkönade. Det pratas ofta om mansdominerade yrkesprogram med elever somfaller illa ut i utvärderingar. Jag var intresserad av att undersöka vad det är som är dåligt, om det ärsjälva mansdominansen eller om det är innehållet i programmen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ju högre andel män desto sämre är den upplevda demokratierfarenheten. Oavsett vilketprogram det gäller så kunde jag se att demokratierfarenheten försämras med en hög andelmän. Men en effekt som går åt ett annat håll är att program med traditionellt manlig inriktning,som teknik, natur, och yrkesprogram som fordon, bygg och el, har en positiv effekt påskoldemokratierfarenheter. Statistiskt har jag kunnat visa att mansrepresentation har en negativeffekt, men att program med manligt kodat innehåll har en positiv effekt – de tar ut varandra.
– Jag kan tänka mig att mansrepresentationens negativa effekt har att göra med en manligantipluggkultur som det ibland talas om. Och när det gäller varför traditionellt manliga områden harbättre förutsättningar för skoldemokrati kan det bero på att manliga verksamheter värderas högre änkvinnliga.

Vad överraskade dig?

– Att program med traditionellt manlig inriktning har ett mer gynnsamt läge när det gällerdemokratierfarenheter, speciellt i de yrkesförberedande programmen, det förvånade migjättemycket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att den kan vara till nytta för lärare och skolforskare, men även genusforskare.