Sämre betyg och trivsel i idrott och hälsa bland elever med utländsk bakgrund

Fakta

Alexander Jansson

Född 1988
Bor i Ängelholm

Disputerade 2024-09-18
vid Malmö universitet

Avhandling

Likvärdighet i idrott och hälsa?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i idrott och hälsa i grunden och har alltid varit intresserad av likvärdighet i skolan, vilket ju är centralt i skollagen. Men likvärdighet kanske inte är samma sak i alla ämnen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet med avhandlingen är att bidra med ny kunskap om hur likvärdighet i ämnet idrott och hälsa kan förstås, mätas och har förändrats de senaste 20 åren.

– Avhandlingen bygger på analys av tidigare undersökningar, bland annat studier med totalt 40 000 elever, rapporter och lagtexter. Frågor jag undersökt är om det finns samband mellan olika likvärdighetsrelevanta elevgrupper och deras uppfattningar om och betyg i ämnet samt om sambanden ökat eller minskat över tid. Elevgrupperna är indelade utifrån kön, migrationsbakgrund samt familjebakgrund.

Flickor med utländsk bakgrund har sämre betyg och tycker minst om ämnet idrott och hälsa jämfört med övriga elevgrupper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De tidigare studier som jag analyserat indikerar på stora likvärdighetsproblem mellan pojkar och flickor i ämnet idrott och hälsa. Men mina resultat visar att den tolkningen kan vara felaktig. Då svarsunderlaget är så pass stort, 40 000 elever, är slutsatsen snarare att skillnaden är väldigt liten mellan hur pojkar respektive flickor uppfattar och tycker om ämnet. Även vad gäller betyg i ämnet visar mina resultat ingen större skillnad mellan pojkar och flickor.

– Stor skillnad är det däremot mellan svenskfödda elever och elever med utländsk bakgrund, där den senare gruppen har sämre betyg, skillnaderna har dessutom ökat. Inom den här elevgruppen sticker flickor med utländsk bakgrund ut allra mest. De har både sämre betyg och tycker minst om ämnet jämfört med övriga elevgrupper. Mina resultat visar vidare att betydelsen av familjebakgrund, exempelvis föräldrar och syskons utbildning och inkomst, i relation till betyg har ökat de senaste 20 åren.

– En slutsats är att vi behöver utveckla bättre metoder för att framför allt analysera likvärdighet i skolan. Något att fundera över är också om de ökade skillnaderna mellan elevgrupper beror på att skolan blivit sämre på sitt kompensatoriska uppdrag eller om det är så att skolans förutsättningar att uppfylla uppdraget försämrats under de senaste 20 åren – det är mycket som talar för att den sistnämnda förklaringen. Faktum är att medelåldern för när elever börjar skolan har ökat under de här åren, och något vi vet är att ju senare i livet du börjar skolan, desto svårare är det att uppnå målen.

Vad överraskade dig?

– Jag blev lite förvånad över att det inte var någon större skillnad i hur pojkar och flickor tycker och tänker om ämnet idrott och hälsa. Särskilt med tanke på hur cementerad bilden är av att idrott och hälsa är ett pojkämne. Men den bilden behöver nyanseras.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker främst forskare, både inom likvärdighet och idrott och hälsa. Men också de som på policynivå som arbetar med frågor om likvärdighet. Jag hoppas att även yrkesverksamma kan ha nytta av resultaten, exempelvis för att skapa sig en mer nyanserad bild av vilka elevgrupper som behöver uppmärksammas utifrån ett likvärdighetsperspektiv.