Sammanhanget lika viktigt som ämnet för lärandet

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Genom min egen lärargärning där jag ställde mig frågor om varför jag valde ett visst innehåll framför något annat i undervisningen. Det var helt enkelt en självreflektion som ledde mig in i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Att på en mer övergripande nivå försöka förstå vad undervisningsinnehåll kan uppfattas som och hur det uppkommer. I det här fallet gäller det lärare på gymnasienivå som undervisar i naturkunskap A och som förändrar sin undervisning mot vad som kan beskrivas som en undervisning för hållbar utveckling. Min studie visar att undervisning består av mycket mer innehåll än ämnesinnehåll. Eleverna lär sig också det som jag kallar socialisationsinnehåll, det vill säga det sammanhang inom vilket ämnet presenteras och vad man betonar i undervisningen. Att arbeta med miljöfrågor på ett utåtriktat sätt skapar exempelvis en djupare och vidare förståelse och mening för ämnet. Vad eleverna lär sig handlar med andra ord inte bara om vad läraren säger utan hur man arbetar med ämnet.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Det viktigaste resultatet är ett analysverktyg för forskare för att analysera socialisationsinnehåll. Min studie är ju i första hand akademisk och resultaten är också mer riktade mot forskningen. Men det här analysverktyget kan enkelt omformas till ett reflektionsverktyg och då användas av lärare och lärarlag för att reflektera över sin egen undervisning. En slutsats av min forskning är också att socialisationsinnehåll bör beaktas som ett viktigt värdebärande innehåll och som behöver uppmärksammas tillsammans med ämnesinnehållet. Vad jag efterlyser är en djupare diskussion om vikten av att reflektera över urvalet av innehåll i undervisningen och syftet med det vi undervisar. Det är något det sällan talas om i skolsammanhang i dag.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, att samtliga tio lärare som jag intervjuade i studien hade vad jag kallar, personliga förankringspunkter eller vanor, vilka de återkommande använde som argument för en mängd olika frågor kring hur de formade och vilket syfte de hade med sin undervisning. Exempel på de här personliga förankringspunkterna är samhället, miljömedvetenhet eller människans överlevnad. En lärare med exempelvis samhället som personlig förankringspunkt hade hela tiden samhällsnyttan som huvudargument för sin undervisning, varför hon eller han ansåg att eleverna skulle lära sig vissa saker. Jag menar att det här är viktigt att uppmärksamma för det visar att det finns ett vanemässigt argumenterade och det kan vara ett hinder mot utveckling.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst forskare eftersom jag har lyft upp socialisationsinnehållet för första gången på forskningsnivå inom utbildning för hållbar utveckling och utvecklat ett analysverktyg för att analysera socialisationsinnehåll. Men även lärare kan ha nytta av min forskning genom att använda reflektionsverktyget och därmed synliggöra och uppmärksamma sina egna undervisningsvanor, vilka medverkar till att olika selektiva undervisningstraditioner uppkommer.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Mina resultat visar att om vi ska styra skolan måste man även beakta hur- och syftesfrågan – hur lärare handlar och utvecklar innehållet i undervisningen. Skolverket har redan visat intresse för min studie och jag hoppas att resultaten kanske påverkar framtida läroplaner. Jag vill understryka att syftet med min forskning inte har varit att tala om hur lärare ska göra utan att visa på olika kvalitativa aspekter i undervisningen som går att urskilja hos lärare som redan börjat utveckla sin undervisning mot en undervisning för hållbar utveckling i praktiken.