Samisk undervisning har skiftat fokus från renskötsel till samiska språk

Fakta

Charlotta Svonni

Bor i Umeå

Disputerade 2023-09-29
vid Umeå universitet

Avhandling

Utbildning för samer. Ambitioner och praktiker i nomad- och sameskolan från 1950-tal till 2010-tal

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden och har alltid varit intresserad av politiska frågor för samer. Jag har även varit aktiv inom samisk politik och har suttit i sameskolstyrelsen. Att jag ville forska om de här frågorna grundar sig i mitt intresse för samisk politik, men också utifrån att jag alltid har varit intresserad av läroplaner och kursplaner.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat läroplanens innehåll för nomadskolan, som den hette först, och sameskolan som den bytte namn till 1977, från 1950-talet till 2010-talet. Jag har specifikt studerat vad som var syfte och målsättning med utbildning för samer utifrån läroplanen. Jag har även tittat på vad som skiljer läroplanerna för samisk utbildning från det nationella skolväsendet. Min forskning inkluderar kursplanernas direktiv och genom dem tänker jag att man får syn på vad den svenska staten ville att samer skulle lära sig och vilka tankar de skulle få om samhället.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– På 1950-talet var det specifika kunskapsinnehållet i läroplanen väldigt inriktat på att eleverna skulle lära sig renskötsel och få djupa kunskaper om natur, biologi och ekologi. Men också om gränsdragningar i relation till var man fick vara med sina renar. I läroplanen 1969 uppdaterades nomadskolans kursplan och kom att inkludera samiska grupper som hade andra yrken än renskötsel, även om det fortsatt var mycket fokus på renskötsel. I läroplanen som kom år 1994 fanns det bara en kursplan kvar som var specifik för sameskolan och det var kursplanen för det samiska språket.

– År 1996 fick sameskolstyrelsen komplettera läroplanen, och då blev det en högre lokal anpassning. Man lyfte bland annat att det samiska språket ska vara ett eget ämne och att det skulle användas i fler sammanhang än i hemmiljö, som var fokus i läroplanen från år 1994. Det fanns också en önskan om ökat inflytande i samiska samhällsfrågor. Så om läroplanen 1994 enbart lyfter upp språklig samiskhet, så formulerar läroplanen från 1996 flera olika exempel på samisk identitet.

– Sammanfattningsvis vill jag lyfta fram att innehållet i den samiska läroplanen har reducerats och framför allt inriktats på samiska språk. Så både innehållet och specificiteten för det samiska utbildningsväsendet har minskat. Från början låg fokus i nomad- och sameskolan på att förse elever med undervisning för ett liv inom renskötarsamhället, och nu är det en skolform som riktar in sig mot en bredare samisk gemenskap.

Innehållet i den samiska läroplanen har reducerats och framför allt inriktats på samiska språk.

Vad överraskade dig?

– I en av mina studier har jag studerat nomadskolan på 1950-talet genom en lärares dagbok. Eleverna i nomadskolan fick på den tiden vara på sommarskola uppe i fjällen varje sommar och då var renskötare med och undervisade. Det som blev tydligt, och som överraskade mig, var att kunskaper från renskötarna faktiskt finns med i kursplanerna. Så att även om det är staten som har skrivit kursplanen så har det sipprat ner kunskaper från renskötarsamhället i kursplanerna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att beslutslogikerna kan hjälpa rektorer att få syn på sitt beslutsfattande, vilket gör att de kan ta bättre beslut. Kunskap om beslutslogikerna är också relevant för andra kategorier av personal i skolan samt huvudmän och politiker. Om rektorer har fått ett beslutsmandat av skollagen, så bör huvudmän och politiker se till att de verkligen får möjlighet att fatta beslut utifrån sina lokala förutsättningar.