Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

Även hos små barn finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga. Det visar en avhandling av Signe Tonér som menar att resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är logoped och har jobbat mycket i språkförskolan, en verksamhet för barn med språkstörning. Dessa barn har ofta en kombination av nedsatt språkförståelse och andra svårigheter i vardagen. Avhandlingen är en del av projektet Hjärnvägar i förskolan och när jag kom med i det fanns redan en idé om att titta närmare på barns uppmärksamhetsförmåga i kombination med språkförmåga. Det vidareutvecklades till att även innefatta exekutiva funktioner i ett bredare perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– De första två studierna undersöker sambandet mellan barns språkliga och exekutiva förmågor. Huvudfokus ligger på att reda ut hur olika aspekter av språkförmågan, exempelvis grammatisk förmåga, återberättande, ordförråd och förståelse, hänger ihop med arbetsminne, impulskontroll och kognitiv flexibilitet. Jag har också tittat på socioekonomisk bakgrund och skillnaden mellan enspråkiga och flerspråkiga barn.

– Den tredje delstudien är en del av en större interventionsstudie där vi jämfört två olika pedagogiska arbetssätt med en kontrollgrupp, och den fjärde är mer ”lingvistik-nördig”. Där har barnen fått återberätta en episod i en bilderbok med ett missförstånd och jag har försökt ta reda på vad som kännetecknar de barn som kan förklara missförståndet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min studie bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration.

– I interventionsstudien fick den ena gruppen jobba med tema i grupp med fokus på reflektion och samspel, vilket vi trodde skulle stärka deras språkförmåga. Den andra gruppen tränade tidig matte i ett lek- och lärspel på en surfplatta. Men inget av de här forskningsbaserade särskilda arbetssätten gjorde någon betydande skillnad jämfört med de vanliga arbetssätten i kontrollgruppen. Det är ett trist men viktigt resultat, även om det är komplext. Studien genomfördes till exempel i ett överlag ganska välbärgat område men slumpen gjorde att kontrollgruppen hade signifikant högre socioekonomisk status än de andra grupperna. Det visar att det finns andra faktorer, till exempel boendesegregation, som har stor betydelse och att förskolan skulle behöva göra mer för att utjämna skillnaderna så att barnen få en likvärdig start.

Vad överraskade dig?

– Jag borde svara att det överraskade mig att det inte blev några interventionseffekter av de olika arbetssätten, men jag blev inte så överraskad av det resultatet. Däremot tycker jag att det är konstigt att barnen som tränade i matteappen inte fick bättre matteresultat. Det väckte mycket frågor om hur barn lär sig med digitala verktyg och hur förmågorna kan överföras till analoga situationer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Interventionsstudien är intressant för dem som jobbar i förskolan, medan avhandlingen som helhet är intressant för specialpedagoger, psykologer och forskare. Sen ger resultaten om socioekonomiska skillnader beslutsfattare ett underlag för hur de kan fördela resurserna bättre.

Annika Sjöberg