Samarbete viktigare än språket för förståelse

Karin Sheikhi har undersökt hur andraspråkstalare och studievägledare gör för att förstå varandra i vägledningssamtal. Det visade sig att missförstånden var få, tack vare samarbete och ett visst mått av envishet från andraspråkstalarens sida.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som sfi-lärare och med lärarutbildning. I båda fallen är det intressant att se vilja möjligheter och svårigheter som finns för andraspråkstalare. Jag hade tänkt undersöka sfi-undervisningen i sig, men alla berättade för mig att det var samtalen utanför klassrummet som var det svåra. När jag fick möjlighet att titta på vägledningssamtal och träffade en studie- och yrkesvägledare som lät sig filmas hoppade jag på det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är: hur gör man för att förstå varandra i den här typen av samtal? Institutionella samtal skiljer sig från vardagliga samtal. De är styrda mot mål och specifika frågor. Det är svåra samtal som alla människor måste klara av, till exempel i mötet med myndighetspersoner.

– Jag har använt tre olika sätt att analysera. Den första analysen handlar om att titta på vad förstaspråkstalaren i samtalet gör för att bidra och stötta. I den andra analysen vidgas fokus till bådas insatser och deras omformuleringar. I den tredje analysen ser jag på hur förståelse uppnås på lång sikt. Jag följer ett ämne genom de fyra samtalen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat är att delad förståelse verkligen är bådas ansvar, att man måste samarbeta för att förstå varandra. Man kan inte säga att det är den andra personens fel, båda har ett ansvar. I det ligger att förstaspråkstalaren har ett större ansvar, för att hon har större möjligheter att styra och påverka och större resurser i fråga om kommunikationsspråket – i det här fallet även som samtalsledare.

– Det är också tydligt att andraspråksförmågan inte är det viktigaste för hur man klarar sig i samtalet. Studien förstärker det man visste tidigare, som att det är viktigt att behärska andra samtalsfärdigheter. En sådan färdighet är om andraspråkstalaren är bra på att använda de resurser som situationen erbjuder, från lexikon till att kunna engagera sin samtalspartner. Det hänger ihop med en sorts envishet, att inte ge upp och fråga flera gånger tills man förstår. Envisheten verkar snabbare och effektivare kunna reda ut begynnande missförstånd.

– Förutom det behöver man också en social förmåga, att kunna vara en trevlig prick, för att behålla relationen.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser. Ett sådant tillfälle var när en av de sökande i första samtalet skulle redogöra för sitt arbete i hemlandet. Hon studerade på C-nivå på sfi men kunde mycket tack vare sin samtalspartner berätta väldigt utförligt och reda ut ganska komplicerade förhållanden.

Vem har nytta av dina resultat?

– För mig hänger forskning och nytta ihop. Min avhandling är språkvetenskaplig men min förhoppning är att den ska kunna läsas av andra än språkvetare. Framförallt studie- och yrkesvägledare kan ha nytta av den i sin yrkesroll. Min avhandling kommer att användas på utbildning i studievägledning på Stockholms universitet.

– Jag hoppas att alla möjliga personer som möter andraspråkstalare i sitt arbete, som handläggare, arbetsförmedlare och personer inom vården, kan ha nytta av den.

Annelie Drewsen