Så undervisar matematiklärare på universitetet

Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. Hans forskning visar att undervisning som har samma yttre form kan skilja sig åt väsentligt när det gäller innehållet. Man måste titta närmare på vad lärarna faktiskt gör och hur de gör det, menar han.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började doktorera inom matematik på 90-talet, men jag avbröt min forskarutbildning och arbetade istället som universitetslärare. Jag fick senare möjlighet att hoppa på forskarutbildningen i matematikdidaktik och nu känner jag att jag har hittat rätt. Vad handlar avhandlingen om? Om hur universitetslärare i matematik undervisar om ett matematiskt begrepp som kallas för funktionsbegreppet.

– Det är ett begrepp som beskriver hur man knyter vissa tal till andra tal. Jag undersöker begreppet ur ett diskursivt perspektiv, det vill säga att jag ser på matematik som en språklig och kommunikativ verksamhet. Jag försöker kategorisera och beskriva vad det är lärare gör när de undervisar om funktionsbegreppet och hur den diskurs som de använder ser ut. Det finns så lite empirisk forskning om matematikundervisning på universitetsnivå, i skolan finns det mycket mer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I avhandlingen använder jag mig av en teoretisk beskrivning av den matematiska diskursen i termer av ord, visuella hjälpmedel som exempelvis grafer och symboler, vilken typ av utsagor som är giltiga, samt vilka återkommande mönster som finns i den diskursiva verksamheten. De centrala resultaten beskriver dessa återkommande mönster – både vad gäller det matematiska innehållet och det mer didaktiska, alltså undervisningsaspekten.

Vad överraskade dig?

– Jag studerade sju olika lärare som på ett ytligt sätt gör samma sak. Alla använder sig av samma undervisningspraxis som universitetslärare gör, så kallad chalk talk, vilket innebär att de skriver på tavlan och samtidigt pratar om vad de skriver på tavlan.

– Jag visste att matematikundervisning kan se väldigt olika ut men det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen. Att det faktiska innehållet kan vara så annorlunda trots att den yttre formen nästan är identisk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels hoppas jag på ett intresse från forskare som är intresserade av forskning om matematikundervisning på universitetsnivå. Men även universitetslärare själva borde kunna ha glädje av min avhandling.

– Ett problem för matematiklärare generellt är att det inte finns något riktigt utvecklat yrkesspråk för att tala om sin undervisning. Det är sant i mycket högre grad för universitetslärare som oftast inte har någon pedagogikutbildning. Min studie kan bidra till att bygga upp ett sådant språk.

Text: Åsa Lasson

Foto: Ove Wall, Högskolan i Gävle