Så påverkas rektorernas beslut

Fakta

Tina Bröms

Född 1976
Bor i Västerås

Disputerade 2023-09-22
vid Uppsala universitet

Avhandling

Rektorns beslutfattande om skolans organisation. Navigering utifrån beslutslogiker i oländig terräng

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under mina tolv år som lärare på högstadiet och gymnasiet har jag funderat mycket på vilka villkor och förutsättningar som styr arbetet på en skola. Jag har också stött på frågor om beslutsfattande när jag har arbetat med skolutveckling och undervisat på rektorsprogrammet i Uppsala. I skolforskningen har beslutsteoretiska perspektiv dock inte använts i särskilt stor utsträckning. Därför ville jag bidra med kunskap på området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om rektorers beslutsfattande: vad som villkorar deras beslut, vilka saker de fattar beslut om och – framför allt – hur de fattar besluten. Det empiriska materialet består främst av intervjuer, men jag har även gjort observationer och enkäter. Som ett analytiskt ramverk har jag använt företagsekonomen Nils Brunssons begrepp beslutslogiker, det vill säga olika sätt på vilka beslutsfattare kan motivera sina beslut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min tes är att rektorer styrs av stat och huvudmän att fatta beslut i en viss riktning. Den juridiska och ekonomiska styrningen är väldigt stark, inte minst genom statsbidragen. Rektorer drivs också till att försöka imitera andra skolor som anses framgångsrika – forskningen om framgångsrika skolor har fått ett stort genomslag i Sverige. Oftast sker rektorernas beslutsfattande i en växelverkan mellan en lämplighetslogik, som innebär att de följer regler, och en konsekvenslogik, som innebär att de försöker förutsäga konsekvenserna av sitt handlande.

Om du som rektor bara försöker kopiera andras beslutsfattande så passar besluten förmodligen dåligt in i den kontext där du själv befinner dig.

Vad överraskade dig?

– I början blev jag överraskad av att experimentlogiken – det vill säga att våga pröva nya vägar – är så osynlig i rektorernas beslutsfattande. Jag tror att det är en effekt av den hårda juridiska styrningen i Sverige. Eftersom svenska skolor har väldigt olika förutsättningar kanske vi skulle behöva mer experimentlogik – om du som rektor bara försöker kopiera andras beslutsfattande så passar besluten förmodligen dåligt in i den kontext där du själv befinner dig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att beslutslogikerna kan hjälpa rektorer att få syn på sitt beslutsfattande, vilket gör att de kan ta bättre beslut. Kunskap om beslutslogikerna är också relevant för andra kategorier av personal i skolan samt huvudmän och politiker. Om rektorer har fått ett beslutsmandat av skollagen, så bör huvudmän och politiker se till att de verkligen får möjlighet att fatta beslut utifrån sina lokala förutsättningar.