Så påverkar utbildning och hälsa personers inkomst

Utbildning lönar sig, konstaterar Elisabeth Lång som har forskat om hur olika faktorer påverkar arbetsmarknaden och hur mycket personer tjänar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av arbetsmarknadsekonomi och där är utbildning en stor del.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om olika individuella karaktäristik som kan påverka olika arbetsmarknadsutfall. Jag tittar bland annat på flera olika egenskaper som utbildning, hälsoindikatorer, som längd eller om man röker, och kriminalitet och vad det har för association med hur mycket man tjänar. Min avhandling är väldigt bred i den meningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den artikel som handlar om utbildning gör jag en analys av den så kallade utbildningspremien, det vill säga hur mycket det lönar sig för enskilda att utbilda sig, i relation till inkomst och hälsorelaterade beteenden, som till exempel rökning, under vuxenlivet.

– Resultaten visar att individer med fler antal års utbildning har högre inkomst från omkring 35-årsåldern ända in i pensionsåldern. I genomsnitt innebär ett års extra utbildning omkring 5-6 procents högre årsinkomst för detta ålderspann. När man tittar på skillnader mellan tvillingar, som delar familjebakgrund i form av gener och uppväxtmiljö, så är dock skillnaden i inkomst för individer med olika utbildningslängd relativt liten, omkring 2-3 procent.

– Det verkar som om genetiska faktorer, som påverkar kognitiv förmåga och uppväxtmiljö, till exempel föräldrars egenskaper och normer, förklarar en relativt stor del av sambandet mellan utbildning och inkomst. En möjlig orsak till detta är att individer med högre kognitiv förmåga utbildar sig mer och är mer produktiva på arbetet. Vilket de skulle vara även om de inte hade en lika hög utbildningsnivå. En annan möjlig orsak är att individer med vissa egenskaper utbildar sig mer och väljer också en viss typ av yrken där inkomsten generellt är högre än genomsnittet. Resultaten visar också att utbildning är negativt associerat med rökning, alltså ju mer utbildad man är desto mindre vanligt är det att man röker.

Vad överraskade dig?

– Något som överraskade mig var relaterat till ett rökningspapper som ingår i avhandlingen, och det handlar om att kvinnor på 70-talet tjänade mer än vad icke rökare gör. Det är ett förhållande som har blivit det omvända under senare tid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten är till nytta för svensk forskning, forskning som berör Sverige. En del av avhandlingen stärker tidigare forskningsresultat. Men många av de ämnen jag berör forskar man inte på så mycket här i Sverige relativt vad man gör i exempelvis USA.

Åsa Lasson