Så påverkar fysikaliska begrepp lärandet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började läsa fysik, blev intresserad av ämnet och tänkte fortsätta med det. Men ju mer jag läste värmelära (termodynamik) blev jag intresserad av vad begreppet står för och vad begreppen beskriver. Ju mer fysik jag läste, desto mer abstrakta och spännande blev begreppen. Att jobba med begrepp och hur de påverkar lärandet var min ingång.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har specialiserat mig på värmelära. Inom det temat har jag studerat fysikaliska begrepp som värme och entropi (energiförändring). Dessa begrepp är intuitivt svåra att förstå vad de betyder och hur de används i undervisningen. Avhandlingen behandlar vårt språkbruk av de här begreppen. Vårt språk är fyllt av metaforiska förklaringar och det påverkar lärandet av naturvetenskapliga begrepp.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I de studier vi jobbat med ser vi att väldigt duktiga och erfarna människor som jobbar inom naturvetenskap använder ett mycket flexibelt språk. Till exempel är det helt oproblematiskt för dem att prata om värme som om det vore en substans, ett objekt. Men i läroböcker för värmelära är värme inte ett objekt utan en process. Den tvisten är intressant.

Vad överraskade dig?

– Jag vill inte slå ner på det. Men, tidigare forskning har länge hävdat att man ska försöka tala om vad begreppen faktiskt står för. Jag visar att det är en utopi. Det går inte att konstruera meningar som är överens med naturvetenskapliga beskrivningar. Vi har en språkapparat som vi får leva med. Utmaningen för lärare blir att i undervisningen vara tydliga gentemot eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare som undervisar fysik och kemi på gymnasiet, och fysik och kemi för universitetsstudenter. Även de som är genuint intresserade av språkets betydelse för lärande.

Gunilla Nordin