Så kan kvalitetsdialoger främja pedagogisk utveckling

Fakta

Marina Karlsson

Bor i Malmö
Född år 1972

Disputerade 2024-12-06
vid Göteborgs universitet

Avhandling

The Quality Dialogue. An Activity-Theoretical Study on Systematic Quality Work in a Municipal Preschool Administration

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Intresset kommer från mina egna erfarenheter av systematiskt kvalitetsarbete, mer specifikt från när jag själv som rektor ledde kvalitetsdialoger med mina medarbetare, och när jag deltog i kvalitetsdialoger med min chef. Jag hade väldigt olika upplevelser av kvalitetsdialoger beroende på vilken roll jag hade och därför började jag fundera på dialogernas syfte, genomförande och funktion. Det ville jag ha en djupare och teoretisk kunskap om.

Vad handlar avhandlingen om?

− Jag har undersökt kvalitetsdialoger på, och mellan, olika nivåer i en kommunal förskoleförvaltning, där kvalitetsdialoger har lyfts fram som mycket framgångsrikt i det systematiska kvalitetsarbetet. Den insamlade empirin består av kommunala dokument, observationer, skriftliga reflektioner samt intervjuer som jag har analyserat med hjälp av verksamhetsteori. 

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Det viktigaste som jag har kommit fram till är att kvalitetsdialoger är oerhört komplexa och att de drivs av en mängd olika konkurrerande syften som kan tillmätas större betydelse än det som de egentligen är till för – att förbättra undervisningen och utbildningen. Exempel på syften kan vara att de överordnade vill kontrollera, och att de underordnade vill visa upp allt framgångsrikt som de har åstadkommit. Kvalitetsdialogerna upplevs ofta som ett läxförhör snarare än som hjälp med att åtgärda eventuella brister.

− Resultaten visar också att kvalitetsdialogernas utveckling och funktion påverkas av flera motsättningar på systemnivå. Det kan exempelvis handla om att man säger att man ska använda statistik eller utgå från överenskomna frågor men att man inte gör det, alternativt inte gör det på ett ändamålsenligt sätt. Det kan också handla om hur deltagarna delar arbetet mellan sig. Till exempel kunde jag se att kvalitetsanalytiker från kommunens kvalitetsavdelning och biträdande rektorer har en undanskymd roll. Kvalitetsdialogerna blir ett möte med mycket stort fokus på kvalitetsrapporter. Dialogerna tillförde ingen ny kunskap utöver det som står i kvalitetsrapporterna. 

− Flest motsättningar kunde jag identifiera i de kvalitetsdialoger som sker mellan förskoleenheter och huvudmannanivå. Motsättningarna resulterar i att kvalitetsdialogernas funktion blir att huvudmannen kontrollerar det genomförda arbetet snarare än främjar framåtsyftande kvalitetsutveckling. Eftersom det är så oerhört många människor i olika positioner som deltar i kvalitetsdialoger, och varje dialogmöte kräver ett väldigt stort förarbete och efterarbete, kan kvalitetsdialogernas ändamålsenlighet ifrågasättas.

Kvalitetsdialogerna upplevs ofta som ett läxförhör snarare än som hjälp med att åtgärda eventuella brister.

Marina Karlsson

Vad överraskade dig?

− Komplexiteten i kvalitetsdialogerna mellan förskoleenheter och huvudmannanivå. Framför allt tyckte jag att det var intressant och förvånande att se vilken stor makt som utbildningscheferna har över genomförandet och kvalitetsdialogernas utveckling och funktion, och vilken undanskymd roll som biträdande rektorer och medarbetare från förvaltningens kvalitetsavdelning både får och själva tar.

Vem har nytta av dina resultat?

− Framför allt rektorer och skolchefer och de som arbetar på kvalitetsavdelningar på huvudmannanivå, men också alla andra som medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet. Min förhoppning är att kommunala och fristående huvudmän tar lärdom av resultaten för att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete. För att lyckas med kvalitetsdialoger behöver alla deltagare utgå från ett gemensamt och välförankrat syfte som de sen utformar genomförandet utifrån. Då kan det förhoppningsvis leda till att kvalitetsdialoger framöver inte längre arrangeras som en ”happening” på huvudmannanivåns villkor, utan att de faktiskt kan främja pedagogisk utveckling.