Så kan grafiska modeller användas i berättelseundervisningen

Fakta

Kim Ridell

Bor i Staffanstorp
Född 1988

Disputerade 2025-01-17
vid Malmö universitet

Avhandling

Design för berättelseundervisning i tidiga skolår. Grafiska modeller och ämnesspecifikt metaspråk

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är grundlärare i botten och har jobbat mycket på lågstadiet, huvudsakligen med tidig läs- och skrivundervisning där jag bland annat använde olika grafiska modeller. Jag såg att det inte fanns så mycket forskning om läs- och skrivundervisning, framför allt inte om grafiska modeller i det sammanhanget. Parallellt med detta kom Skolverkets satsningar på läslyftet där de i två olika moduler föreslog att man ska använda de två olika grafiska modellerna som jag nu har undersökt. Då tänkte jag att det borde finnas hänvisningar till forskning om hur lärare kan använda dem, men det gjorde det inte. 

Vad handlar avhandlingen om?

– Om grafiska modeller och hur de kan användas i berättelseundervisning för att synliggöra olika element i berättelsen. Det är en sammanläggningsavhandling som består av fyra artiklar där jag har undersökt två olika grafiska modeller, Berättelseansiktet och Hinderschemat. I den första studien har jag och en kollega gjort visuella analyser av modellerna och tittat på vad de erbjuder eleverna, och satt det i relation till kursplanerna i svenska. Jag har också varit ute hos ett arbetslag som använder Berättelseansiktet i undervisningen. Där har jag intervjuat lärare och filmat två av dem när de använde modellen med elever i årskurs 1, efter att de hade läst Rödluvan och vargen. Därefter följde jag elevernas skrivprocesser när de använde modellen för att skriva berättelser. Jag gjorde också intervjuer och filmade eleverna när de satt i par och skrev, och sedan har jag samlat in texterna för att analysera skrivprocessen. I den sista delstudien tittar jag närmare på lärares textförväntningar som finns i skolan. Jag fick även ta del av texter från samma elevgrupp som nu gick i årskurs 2, och lärarnas skriftliga återkoppling till eleverna. 

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att även om lärarna använder samma grafiska modell tillsammans med elever, så kan de använda modellerna på väldigt olika sätt. Det visar att valet av grafisk modell kan vara viktigt men att vad lärarna gör av modellen tillsammans med eleverna, själva iscensättningen, kan vara ännu viktigare.

– Modellerna består av en mängd olika begrepp om skrivande som lärarna använder för att hjälpa eleverna att prata om och utveckla skrivandet. Ett sådant ämnestypiskt begrepp är röd tråd. Eleverna förstår att det är viktigt att ha en röd tråd när de skriver en berättelse, men när jag frågar dem vad det betyder så får jag bara exempel på vad det innebär om det saknas en röd tråd. Lärarna formulerar den här textförväntningen på röd tråd men det är en ganska abstrakt förväntan eftersom den inte visar eleverna hur de ska uppnå det i skrivandet, och vad som textnära åsyftas med röd tråd. I lärarnas skriftliga återkoppling kan jag se att de menar olika saker och det blir inte riktigt tydligt för eleverna på vilket sätt de ska använda den röda tråden i sina texter. Därför är det viktigt att lärarna tydligt pekar på vilka element de vill synliggöra för eleverna i undervisningsmomentet.

– Vi kunde se att det finns en god didaktisk potential i modellerna, men att de är potentiellt svårtolkade. Modellerna är metaforer, den ena metaforen är för ett ansikte och den andra för en hinderbana, och det är för att ligga nära saker som eleverna kan relatera till. Men det är inget som kopplas till själva skrivandet. Så modellen knyter inte an till det specifika för svenskämnet, och det är också något som lärarna kan hjälpa eleverna att tolka.

– Min avhandling säger inget om vikten av att använda en grafisk modell eller inte, utan snarare att om du som lärare ska göra det så kan iscensättningarna hjälpa och synliggöra. Det är inte främst modellen i sig som begränsar eller nödvändigtvis möjliggör, utan vad lärarna gör med modellen.

Även om man använder samma material och jobbar mot samma lärandemål, så finns det ett väldigt stort handlingsutrymme för lärare att göra olika saker.

Kim Ridell

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande att se att trots att de två lärarna hade bestämt att de skulle använda samma modell och utgå från samma bok, så gjorde de inte samma sak. Det pekar på att även om man använder samma material och jobbar mot samma lärandemål, så finns det ett väldigt stort handlingsutrymme för lärare att göra olika saker. Den andra saken som överraskade mig var hur pass omfattande begreppet “röd tråd” kan vara, och i den omfattningen faktiskt inte särskilt synliggörande för eleverna. Begreppet verkar sakna den didaktiska potential som man tänker sig att man ger eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är en undervisningsnära studie så lärare som jobbar på lågstadiet har nytta av resultaten, och jag tänker också att lärarstudenter och lärarutbildare har nytta av dem. I läromedel där modellerna förekommer presenteras bara modellen, det finns ingen instruktion på hur man kan använda den. Jag ger flera olika exempel på hur man kan använda modellerna, som skulle kunna användas i lärarhandledningar.