Så blir man en professionell röstanvändare i läraryrket
En spirande medvetenhet om rösten som arbetsredskap och röstrelaterade erfarenheter i dimensionerna kropp, tanke, känsla och relation är de viktigaste resultaten i Ann-Christin Furus avhandling Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare .
Född 1971
i Vasa, Finland
Disputerade
2011-10-28
vid Åbo Akademi i Vasa
Resa i röstens landskap – en narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har alltid varit intresserad av rösten, har sjungit i kör bland annat. När jag gick logopedutbildningen hade jag en duktig röstpedagog som fick oss att öppna ögonen för rösten. Sedan kom jag till lärarutbildningen 1998. Där började jag fundera på hur jag på den korta tiden skulle kunna puffa igång en läroprocess som ger lärarstudenterna instrument för att bevara rösten.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har följt tio lärarstudenter i kursen Rösten som pedagogisk resurs. (I Finland är en kurs i röstanvändning obligatoriskt i lärarutbildningen). Jag studerade dem under ett halvår med hjälp av intervjuer, videodokumentationer och enkäter. Detta för att följa läroprocessen, hur det går till att bli en professionell röstanvändare. Sedan mötte jag dem igen, fem år efter avslutad utbildning.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det mest väntade var att studenterna upplever det som en gradvis ökande medvetenhet, att rösten blir ett viktigt arbetsredskap. Det har tidigare varit oreflekterat.
– Det som kom fram av djupare analyser var: För att komma in i en genomgripande process behövs rösterfarenheter i både kropp, tanke, känsla och relation. Rösten speglar din person, hur du tänker och känner dig. Det blev tydligt när vi tittade på videoobservationerna och studenten sa: Låter jag så där osäker? Där hördes det att jag var nervös, här låter jag uppmuntrande. Därtill är en fjärde aspekt viktig, relationen. Att finnas i en trygg, tillitsfull och speglande relation, att våga vara i att nu är det jag som talar.
– Det nya är att någon forskar om detta och ser att för röstrelaterat lärande måste samtliga aspekter finnas med. Det räcker inte med några röstövningar och information om hur rösten fungerar.
Vad överraskade dig?
– Just den relationella aspekten överraskade mig. Hur påtagligt det blev att studenterna ville ha en tydlig respons av någon som tog sig den tiden. Någon som såg dem som studenter med osäkerhet kring sin röst, vad de ska tänka på för att rösten ska hålla ett helt yrkesliv.
Vem har nytta av dina resultat?
– Primärt är det lärare i röst och kommunikation i lärarutbildningen. Men även andra som jobbar med yrkesrelaterad röstanvändning. Att inse att fler dimensioner än övningar och information är betydelsefulla.
– Jag samarbetar även med forskare i Göteborg. Från logopedhåll finns intresse för att även svensk lärarutbildning ska innehålla en kurs i röstanvändning.