Så beskriver läromedel biologisk mångfald

Hur beskrivs biologisk mångfald i läromedel för grundskolan och på vilket sätt anknyter läromedelsförfattarna till elevernas vardag? Det har Maria Ferlin undersökt i sin avhandling. Hennes slutsats är att lärare måste vara medvetna om vilka strategier läroböckerna använder och fundera på om de är relevanta för den aktuella elevgruppen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Biologisk mångfald som ämne har jag varit intresserad av länge. Jag är biologilärare och har jobbat på grundskolan och i lärarutbildningen. När jag har varit ute med studentgrupper har jag märkt att många inte har så bra koll på vad man hittar ute i naturen, men också att de blir väldigt fascinerade och intresserade. Jag hade också läst populärvetenskapligt artiklar om det man kallar ”biologisk analfabetism”, att inte ha kunskaper och kunna känna igen olika arter av växter och djur. En tändande gnista var en artikel om att brittiska barn kände igen fler Pokemonfigurer än brittiska växter och djur. Är det likadant i Sverige? Det gjorde mig nyfiken att forska om lärande och biologisk mångfald.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av fyra artiklar som handlar om biologisk mångfald i läroböcker i biologi ur olika synvinklar. Jag har undersökt sju olika biologiböcker för grundskolans senare årskurser. Den första är en kartläggande artikel om hur biologisk mångfald skrivs fram i de olika böckerna och hur de är relaterade till målen i den kursplan som gällde då. Den andra artikeln handlar om hur man försöker koppla innehållet i böckerna till elevernas vardag. Vilka exempel finns på anknytning till elevernas möjliga vardag och vems vardag är det man anknyter till? I den tredje artikeln detaljstuderar jag arter och artbegreppet och jämför läroböckernas formuleringar med elevsvar som jag fick fram via en enkät. I den fjärde som jag håller på med utvecklar jag ett verktyg som kan kartlägga hur text och bild hänger ihop i böckerna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att man som lärare måste vara väldigt medveten om vilka strategier och exempel som används i böckerna, huruvida de är relevanta för de elever man har. De mest extrema är formuleringen ”om du är ute och går i en granskog i vinter så kan du ha turen att se ett meståg”. Alla biologilärare vet att ett meståg är en blandad flock med olika mesar men det vet inte barnen. Om man bor mitt i stan kanske man inte fattar någonting, bara ordet mes associerar de flesta till något annat. Som lärare behöver man sätta sig in i elevernas vardag. För att känna igen sig i flertalet exempel ska man ha varit ute ganska mycket i naturen i olika delar av landet.

– Sedan behöver man också vara uppmärksam på den stora mängd text och bild som förekommer i böckerna och hur komplexa uppslagen kan vara. Det kan vara svårt för barnen att ta till sig. Man måste också vara medveten om att det inte per automatik finns en koppling mellan läroplan och läroböckernas innehåll, det finns ingen statlig granskning. Biologisk mångfald var ett centralt begrepp i kursplanen men flera av böckerna använder begreppet utan att det uttryckligen förklaras. Det kan också finnas en inkonsekvens i hur man använder begrepp, de behöver inte betyda samma sak igenom hela boken.

Vad överraskade dig?

– Jag hade tänkt skriva en artikel om läroböcker och sedan gå vidare och undersöka annat, men det överraskade mig att det fanns så mycket i böckerna att ifrågasätta och fördjupa sig i.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis yrkesverksamma lärare, både i biologi och i andra ämnen. Jag har försökt göra texten tillgänglig. Därför har jag skrivit alla artiklar utom en på svenska. Sedan vet jag att två artiklar redan används på lärarutbildningen. Dessutom hoppas jag att läroboksförfattare och förlag ska ha nytta av det, samt andra som forskar om läroböcker.

Annelie Drewsen