Rörelsepauser gynnar lärandet

Fakta

Karin Kjellenberg

Född 1987
Bor i Stockholm

Disputerade 2024-12-06
vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Avhandling

Physical Activity, Fitness, Screen Time, and Healthy Brain Functions in Adolescents

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är dietist i botten och har tidigare arbetat i olika projekt som rör ungas livsstil. När jag började forska inom området hjärnhälsa upptäckte jag att de flesta studier rör antingen vuxna eller yngre barn. Väldigt lite forskning fanns på tonåringar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt om det finns något samband mellan högstadieelevers fysiska aktivitet, stillasittande, kondition och skärmtid kopplat till hjärnhälsa och skolbetyg. Hjärnhälsa handlar om både den psykiska hälsan och kognition, det vill säga förmågan att lagra och hantera information samt lösa problem, både stora och små som uppstår i vardagen. Studien omfattar drygt 1100 elever där den första mätningen gjordes i årskurs 7 och den sista i årskurs 9.

– Vidare har jag gjort en mindre studie med 17 högstadieelever där jag mätte effekten av fyra korta rörelsepauser under 80 minuter långa lektioner. Pauserna var tre minuter långa och bestod av lättare styrke- och konditionsträning, exempelvis knäböj eller step-up på en bräda. Både före och efter pauserna fick eleverna lösa en kognitiv uppgift som handlade om att minnas siffror, under båda testerna mättes deras hjärnaktivitet.

De som gynnades mest av rörelsepauserna var elever som hade det svårast att lösa uppgifterna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De visar att unga som mår sämre psykiskt, exempelvis rapporterade mer ångest eller lägre livskvalitet, rörde sig mindre och spenderade också mer tid framför skärmen. Eleverna med hög skärmtid hade också sämre betyg i slutet av högstadiet jämfört med sina klasskamrater med låg skärmtid. Däremot gick det inte att se något tydligt samband mellan hur fysiskt aktiva eleverna var och deras skolbetyg.

– Den andra studien visade att korta rörelsepauser gynnar kognitionen, eleverna löste minnesuppgifterna snabbare efter att de genomfört rörelsepauserna. Intressant är att de som gynnades mest av de här pauserna var elever som hade det svårast att lösa uppgifterna. Elever som presterade bra från början gynnades inte i samma omfattning av pauserna.

Vad överraskade dig?

– Främst den tydliga kopplingen skärmtid och olika utfall, elever som hade mycket skärmtid rörde på sig mindre, hade sämre kondition, sämre psykisk hälsa och fick sämre skolbetyg senare i högstadiet. Det här syns allra tydligast hos de elever som har mycket skärmtid under vardagar, det är uppenbart att skärmen stjäl mycket tid som unga skulle behöva lägga på andra saker.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som lever eller arbetar med unga. Jag hoppas att resultaten kan bidra och inspirera till diskussion om hur unga kan hitta balans i livet, särskilt mellan skärmtid och andra aktiviteter.