Rollen som den kritiska gästen – en balansakt för skolkuratorer

Skolkuratorns yrkesroll präglas av ett kritiskt förhållningssätt till skolan, och av att kuratorn måste skapa förtroende för att uppfattas som en i kollegiet. Det visar Cristine Isaksson som forskat om skolkuratorernas profession.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom i botten och har i många år arbetat som syo inom grundskolan och som rektor för Komvux. Där har jag på nära håll sett hur komplex och ibland problematisk den skolkurativa rollen kan vara. Det kan finnas en förväntan att kurator snabbt ska ”fixa” elevproblemet så att läraren kan fortsätta med sin undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolkuratorns roll i grundskolan och mera precist kuratorer med en socionomexamen. Jag har gjort fyra delstudier: skolkuratoryrkets framväxt och utveckling i Sverige, skolkuratorers handlingsutrymme, kunskapsbas och metodanvändning samt hur lärare och skolkuratorer ser på samarbetet kring elevers välmående.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolkuratorer har en speciell teknologi, vilket inte framkommit i tidigare forskning. Mina resultat visar att skolkuratorerna använder fyra praktikteorier som kännetecknar socialt arbete: Systemteoretisk, empowerment, antiförtryckande samt uppgiftcentrerad. Skolkuratorerna använder dessa teorier som utgångspunkt för sitt arbete med såväl elever som lärare.

– Skolkuratorerna anser att deras främsta roll är att företräda eleverna. Lärarna å sin sida, ser ofta skolkuratorn som någon som ska ta hand om och lösa ”problemen”.  Stor del av skolkuratorernas arbete ägnas åt samtal med lärare om elever. Dessa samtal beskrivs av båda parter som ett ”bollande” och sker oftast informellt och spontant i lärarrummet, korridorer, vid kaffemaskinen och liknade. I policydokumenten kring skolkuratorernas professionsroll framgår att yrkesgruppen ska handleda och vägleda lärarna. Men så ser verkligheten inte ut. I grunden är det här en organisatorisk fråga som skolledningen ansvarar för. Lärarna är djupt eniga om skolkuratorernas betydelse i skolan, men frågan är om skolkuratorerna vet om hur mycket de uppskattas?

– Skolkuratorer är ofta ensamma i sin profession och har en perifer roll i förhållande till skolans kärnverksamhet. I avhandlingen synliggörs de problem som kan uppstå i spänningsfältet mellan det som i en kärnverksamhet, i det här fallet skolan, är moraliskt och kunskapsmässigt eftersträvansvärt och det som på motsvarande sätt är högt värderat och unikt för den expertkompetens som en skolkurator har. Med detta följer att skolkuratorer för sin legitimitet är beroende av exempelvis stöd från närmaste chef/rektor. Men studien visar att så inte alltid är fallet.

Vad överraskade dig?

– Att så mycket tid läggs på samtal med lärare och att de samtalen sker så oorganiserat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolkuratorer, lärare, skolledare och skolpolitiker – alla som arbetar inom skolan. Men resultaten är givetvis också ett bidrag till forskningen. Det finns väldigt lite forskat om den här viktiga yrkesgruppen.

Susanne Sawander