Risk att matematiskt innehåll hamnar i bakgrunden i förskoleklass

Fakta

Maria Walla

Född 1983
Bor i Falun

Disputerade 2024-06-17
vid Högskolan i Dalarna

Avhandling

Matematik i förskoleklass: En studie om bedömning och matematikundervisning vid skolstart

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag tog både lärar- och masterexamen i Norge och har arbetat som matematiklärare både i Norge och i Sverige, främst på högstadiet men även på låg- och mellanstadiet. I samma veva som jag inledde mina doktorandstudier kom det ut ett nytt bedömningsmaterial för bedömning av matematik för svenska förskoleklasser, ”Hitta matematiken”. Det väckte min nyfikenhet, särskilt då jag såg att materialet skiljde sig stort från motsvarande material som används i Norge.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens titel beskriver det ganska precist: Matematik i förskoleklass: En studie om bedömning och matematikundervisning vid skolstart. Avhandlingen bygger på tre delstudier där den första är en jämförelse mellan hur svenska respektive norska skolan bedömer 6-åringar i matematik vid skolstart. Den andra studien består av fokusgruppintervjuer med tolv svenska lärare i förskoleklass. Frågor som diskuterats är vad lärarna tycker och tänker om bedömning i matematik vid skolstart och mer specifikt förskoleklassens nya bedömningsmaterial. Den tredje delstudien är en designstudie där jag och en lärare tillsammans undersökt hur matematikundervisningen i förskoleklass kan utformas för att främja likvärdighet. Målet med studien har varit att utforma en likvärdig matematikundervisning i förskoleklass, i betydelsen att alla elever får tillgång till det matematiska innehållet och möjlighet att utveckla ett framgångsrikt förhållningssätt i och till matematikämnet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I en internationell jämförelse sticker det svenska bedömningsmaterialet i matematik i förskoleklass ut. Vad som skiljer sig är framför allt vad som ska bedömas. Tidigare forskning visar att tidig taluppfattning har stor betydelse för elevers prestationer i både matematik och andra skolämnen. Tidig taluppfattning är därför något som ofta står i fokus i många länders bedömningsmaterial. Men inte i det svenska, här hamnar det matematiska innehållet snarare i bakgrunden till förmån för hur elever visar nyfikenhet och intresse för det matematiska innehållet, hur elever prövar och använder olika idéer för att lösa problem och hur elever kommunicerar och resonerar om olika matematiska innehåll. Jag menar att bristen på fokus av tidig taluppfattning i det svenska bedömningsmaterialet riskerar att få negativa konsekvenser för eleverna, eftersom detta material även kan komma att påverka hur matematikundervisningen utformas.

– Avhandlingen visar vidare att likvärdighet kan förstås på olika sätt. Lärarnas tal om likvärdig bedömning i förskoleklass kan förstås som att bedömningen ses som likvärdig om alla elever får göra lika. Lärarnas tal om en likvärdig matematikundervisning kan däremot förstås som att matematikundervisningen blir likvärdig om den är anpassad efter elevers olikheter. Det här innebär att när 6-åringar bedöms i matematik vid skolstart genomförs bedömningen på samma sätt med alla elever. Matematikundervisningen efter bedömningen anpassas däremot utifrån elevers olikheter, men denna undervisning utgår ifrån elevers resultat på en bedömning som alltså inte anpassats utifrån elevers olikheter.

Bristen på fokus av tidig taluppfattning i det svenska bedömningsmaterialet riskerar att få negativa konsekvenser för eleverna.

Maria Walla

– Designstudien visar att det faktiskt är möjligt att utforma en matematikundervisning i förskoleklass som främjar likvärdighet. I avhandlingen sammanfattas resultatet i tre designprinciper: Låg tröskel – att utforma matematikuppgifter som fungerar som en förlängd instruktion som gör att alla elever snabbt kan komma igång med arbetet. Öppna matematikuppgifter – att introducera uppgifter som kan lösas på flera olika sätt. Resoneringsfrämjande repliker – att läraren använder verktyg i syfte att få alla elever att resonera om ett matematiskt innehåll vid klassrumsdiskussioner.

Vad överraskade dig?

– Framför allt av att vi i Sverige valt en helt annan väg när det gäller vad som fokuseras i bedömningsmaterial i matematik vid skolstart i jämförelse med en internationell kontext. Jag överraskades även av att likvärdighet kan förstås på så olika sätt beroende på om lärare talar om bedömning eller matematikundervisning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att både lärare i förskoleklass och lärarutbildning kan ha nytta av min avhandling, eftersom avhandlingens resultat är praktiknära. Jag tror även att skolpolitiker och beslutsfattare kan ha nytta av resultaten eftersom de har möjlighet att påverka hur bedömningsmaterial som används vid skolstart ska utformas. Avhandlingen är också ett bidrag till det internationella forskningsfältet.