Rimligt med mindre styrning i vissa frågor
Bor i Umeå
Född år 1984
Disputerade 2021-04-09
vid Umeå universitet
Litteraturens mått: politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete
Skolans fokus på mätbarhet sipprar ner i klassrummen och påverkar praktiken. Det visar Gustav Borsgård i sin avhandling. Men i exempelvis frågor som rör skolans demokratiska uppdrag vore det rimligt att styra lite mindre, menar han.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Det hänger nog ihop med att jag är lärare och var bekant med svenskämnet i skolan från lärarens håll. Sen tycker jag alltid att det är spännande att fundera på politiska dimensioner av utbildning.
Vad handlar avhandlingen om?
– De senaste decennierna har det skett ett utbildningspolitiskt skifte mot mätbara resultat, betyg och tester. Det har vi sett på såväl nationell som internationell nivå. Jag har undersökt hur den här förändringen på internationell nivå ger återverkningar i litteraturundervisningen i Sverige. Vi brukar prata om att det är personlighetsutvecklande att läsa litteratur, men den aspekten riskerar att falla mellan stolarna när det mätbara ges allt större vikt.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det finns en rätt inflytelserik forskningstradition som heter erfarenhetspedagogik. Den ägnar sig bland annat åt demokratifrämjande litteraturpedagogik, vilket jag undersöker kritiskt. Avhandlingen visar också hur det i skolan pågår ett systematiskt kvalitetsarbete, där undervisningen ska utvärderas och följas upp på ett strukturerat sätt som inte passar för allt skolan sysslar med. I vissa frågor, till exempel de som har med skolans demokratiska uppdrag att göra, kan det vara rimligt att styra lite mindre.
– I en intervjustudie med lärare undersöker jag också hur fokuset på mätbarhet sipprar ner till klassrummen. Det visade sig att det påverkar praktiken, men att lärarna samtidigt struntar lite i det. Alla svensklärare struntade till exempel i entreprenörskap, vilket kanske inte är så konstigt.
Vad överraskade dig?
– Jag har läst en hel del policydokument från OECD och EU och slogs av hur krasst ekonomiskt man framställer poängen med utbildning. Det var i någon mån förvånande.
Vem har nytta av dina resultat?
– Det vore roligt om avhandlingen nådde policymakare. Sen kan den nog vara användbar för svensklärare och för forskningen om erfarenhetspedagogik.