Riktningsgivare viktiga för lärandet
Hur lärare, fysiska föremål och texter kan fungera riktningsgivande för elevers lärande i naturvetenskap undersöks i Malena Lidars avhandling Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning.
Född 1973
i Uppsala
Disputerade
2010-05-07
vid Uppsala universitet med avhandlingen:
Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning
Hur blev du intresserad av ämnet?
– Som no-lärare har jag funderat över de val vi lärare gör i klassrummet och vilka konsekvenser det får för elevernas lärande och deras syn på kunskap.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om elevers lärandeprocesser i den naturvetenskapliga undervisningen och hur de kan studeras. Jag har i tre delstudier undersökt vilken roll olika aspekter; läraren, fysiska föremål och texter, spelar för lärandet, hur dessa aspekter kan fungera riktningsgivande i elevers lärandeprocesser. I videoinspelningar av elevers samtal i no-undervisningen har jag analyserat vad elever gör för bedömningar om vad som är relevant kunskap, giltiga frågor och rätt saker att uppmärksamma i en situation, alltså det sätt de tar sig vidare på i sin lärandeprocess.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att lära sig naturvetenskap handlar inte bara om att lära sig naturvetenskapliga fakta, utan också om att lära sig ett specifikt språkbruk, specifika handlingar och en specifik praktik. Det handlar till exempel om att lära sig vad som är viktigt att uppmärksamma när man utför en laboration. I laborationer kan elever ofta inte veta vad som är tänkt att de ska observera eller upptäcka bara genom att läsa en instruktion. Då fyller läraren en viktig funktion genom att ge eleverna riktningsgivare som pekar på vad som är relevant att uppmärksamma. Jag har identifierat och kategoriserat olika sätt som dessa riktningsgivare fungerar på. Instruktionstexter och fysiska föremål kan också fungera riktningsgivande för elevers lärande genom det sätt eleverna begripliggör dem på.
Hittade du något under arbetets gång som överraskade dig?
– Ja, med tanke på hur ofta det uppstår fel och oklarheter så lär sig faktiskt de flesta elever vad som förväntas av dem. Någonstans så fungerar det trots allt!
Vem har nytta av dina resultat?
– I första hand forskningssamhället eftersom stora delar av avhandlingen bygger på metodutveckling. Men jag tror även att yrkesverksamma lärare kan ha nytta av resultaten som didaktiska verktyg.