Resurssvaga barns föräldrar viktiga för skolresultatet

Det är gynnsamt för resurssvaga barns skolresultat att ha föräldrar som är positivt inställda till skolan. Föräldrarna kan påverka barnens skolgång genom att ha höga förväntningar och förhoppningar. Det visar Cecilia von Otters studie av barn födda på 50-talet och deras skolresultat och yrkespreferenser. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Min avhandling har två olika inriktningar. Den ena handlar om utbildningsresultat, den andra halvan handlar om yrkesval. Mitt intresse grundar sig på skillnader i barns livsbanor och hur de präglas av klass och kön.

– Samhället är väldigt präglat av klass- och könsskillnader och jag har frågat mig själv hur de omvandlas i praktiken. Vad det är som den högre samhällsklassen gör för sina barn för att de ska nå större utbildningsframgång och vad det är med könsroller som gör att våra liv utvecklas så olika.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om barn födda på 50-talet och deras familjers resurser och hur de påverkar hur barnens liv utvecklar sig och vad de får för yrke. Den handlar även om hur samspelet ser ut i familjerna och hur det påverkar barnens liv som vuxna.

– Jag har tagit del av intervjuer och enkäter från 1968, gjorda med barn födda på 50-talet och deras föräldrar. Jag har tittat på vilken utbildning barnen skaffar sig och vilket yrke de har som vuxna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är att resurssvaga familjer kan påverka och hjälpa sina barn med skolarbetet genom att ha höga förväntningar och förhoppningar, det är inte knutet till klass. Man kan tänka sig att högutbildade är bättre på att hjälpa till med läxor, men resultaten visar att även lågutbildade som är engagerade i barnens skolarbete får samma utväxling.

– Inom sociologin har man ofta trott att de som gynnas är de som har makt, som kan påverka skolan och barnens resultat. Men så var det inte, inte på 60-talet i alla fall. De resursstarka barnen presterade visserligen bättre och gick i högre utsträckning vidare till högre studier. Men ”vinsten” av att ha föräldrar som är aktivt delaktiga i barnens skolarbete är lika stor oavsett föräldrarnas utbildningsnivå.

Vad överraskade dig?

– Dels att det oavsett föräldrarnas resurser var lika gynnsamt för barnen att föräldrarna var aktiva i barnens skolarbete. Dels vilka jobb barnen ville ha när de var tolv år och vad de sedan arbetade med. Deras svar visade på extrema könsskillnader och deras yrkesval visade på starka stereotyper när det kommer till vilka jobb som är så kallade tjej- respektive killjobb.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att studievägledare och föräldrar har glädje av att läsa de två yrkesstudierna. De andra studierna som är mer utbildningsrelaterade har både lärare och föräldrar nytta av.

– Skoldebatten handlar ofta om att det går dåligt för resurssvaga barn, men min studie visar att det finns mycket man kan göra för dem om lärarna lyckas få med föräldrarna på skoltåget.

Åsa Lasson