Resultatstyrning påverkar alla skolformer

Målstyrning präglar både den kommunala och fria grundskolan. Stressen kring resultat, betyg och prestationer påverkar de pedagogiska relationerna – oberoende skola, konstaterar Majsa Allelin.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av ungdomar och segregation. I min masteruppsats utforskade jag det fria skolvalets betydelse för en grupp elever från förorten. I samband med det arbetet insåg jag att man måste placera det fria skolvalet i en större kontext för att synliggöra hur det faktiskt påverkat den svenska skolan i grunden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig, rent konkret, i vardagen. Avhandlingen bygger på observationer från två grundskolor, en kommunal och en friskola i två socialt skilda områden, den ena i förorten, den andra i centrum. Jag har undersökt hur undervisningen är upplagd, hur skolan är organiserad och vilken roll rektorer, lärare och elever har i organisationen. Vidare har jag intervjuat samma grupper om hur de trivs på skolan och eleverna om varför de valt sina respektive skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett är att avhandlingen ger en god inblick i grundskoleelevers vardag. Den vittnar om en hög stressnivå och oro för betyg bland alla elevgrupper på båda skolorna. Få elever tycks undkomma den här betygsstressen, skillnaden ligger snarare i hur de hanterar den. Ytterligheterna är att ta till strategier som fusk, alternativt helt och hållet strunta i skolan.

– Föräldrarnas förväntningar väger tungt, och en elev säger ”Jag tänker väldigt ofta, ge aldrig upp, sluta aldrig. När du stannar så är du död”. På båda skolor finns också ett uttalat budskap bland såväl rektorer som lärare att ansvaret för hur man lyckas i skolan ligger på varje enskild elev. De lärare som inte fullt ut delar den här synen upplever att de inte har tid att stötta eleverna så mycket som de ville. På friskolan satt en artikel på lärarrummets dörr med rubriken ”Elever måste ta mer ansvar”, samma budskap fanns på en tavla i den kommunala skolan: ”Det finns bara en person som kan ta ansvar för att du lär dig något. Du själv!!!! Vi lärare kan bara hjälpa till!”

– Men också lärarna känner stress. Många pekar på ett snävt betygssystem som beskär det professionella svängrummet. Skillnaderna mellan skolorna syns främst i det pedagogiska upplägget där den kommunala skolan präglas av mer traditionell undervisning. På friskolan har eleverna egna scheman och arbetar efter egna formulerade mål.

Vad överraskade dig?

– Att skolorna, trots att de utåt sett var så olika, var lika starkt präglade av resultatstyrning. Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till pedagogiska relationer oberoende av skola. Intressant var också att friskolan var mer heterogen jämfört med den kommunala skolan där det sociala skiktet var jämnare. Dessvärre kunde det inte ske pedagogiska utbyten mellan eleverna på friskolan eftersom det individualiserade upplägget skiktade eleverna efter deras förmåga att prestera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarstudenter, verksamma lärare, rektorer och folk i skolförvaltningarna. Men jag hoppas också att den väcker politikernas intresse. Överlag tycker jag att den politiska debatten om skolan är snäv. Fokus ligger på huruvida vi ska ha vinstdrivande skolor eller inte, mer sällan om till exempel resultatstyrning, vilket påverkar alla former av skolor.

Susanne Sawander