Repetition och bearbetning av ord stärker ordförrådsutveckling i engelska
Pedagogiska material i engelska erbjuder i många fall inte tillräcklig repetition av ord. För en mer effektiv ordförrådsutveckling behöver elever regelbunden repetition och fördjupad bearbetning av ord, visar Maria Stridsmans avhandling.
Bor i Umeå
Född år 1968
Disputerade 2024-10-18
vid Umeå universitet
Ordförrådsutveckling i klassrummet. En fallstudie om aktiviteter och resurser i engelska i åk 4–5
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Mitt stora intresse för språk och lärande har varit den främsta anledningen till att jag valde att forska om vokabulär. Ordförrådet har en central roll i språkutveckling, och med en bakgrund som gymnasielärare i engelska och franska och översättare har jag alltid haft ett intresse för språkinlärning och språkundervisning, och särskilt metoder och strategier för utveckling av ordförrådet. Mitt intresse omfattar även språk med andra skriftsystem, till exempel japanska.
Vad handlar avhandlingen om?
− Avhandlingen handlar om aktiviteter och resurser för ordförrådsutveckling i ett engelskklassrum. Det är en fallstudie som utfördes under tolv månader med en grupp elever i årskurs 4 och 5. Jag undersökte pedagogiska material och undervisningsaktiviteter och vilka förutsättningar de erbjuder för elevers ordförrådsutveckling i engelska. Studien tar upp frågor som vilka aspekter av ordkunskap som uppmärksammas och behandlas i olika uppgifter och aktiviteter, vilken typ av vokabulär som fokuseras, vilka resurser och strategier för lärande som används, och hur ord och fraser presenteras och bearbetas i aktiviteter. Fokus ligger på att undersöka möjligheter till repetition och återanvändning av ord i undervisningen för att främja en hållbar ordförrådsutveckling. Avhandlingen baserar sig på data från videobaserade observationer, intervjuer, en elevenkät samt korpusanalyser av undervisningsmaterial.
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Resultaten visar att det inte finns tillräcklig upprepning av ord i de pedagogiska materialen, och att de ord som upprepas framför allt är högfrekventa ord som eleverna i många fall redan känner till. Så en slutsats är att vokabulären skulle behöva återanvändas mer i varierande kontexter, och inte bara de allra vanligaste orden. De flesta språkfokuserade övningarna i de studerade läromedlen betonar enskilda ord och översättning mellan svenska och engelska, och vokabulären introducerades isolerat. Färre aktiviteter innefattar alltså fri produktion av ord och fraser och kommunikativ användning. I stället för att arbeta med ord och fraser kopplade till verkliga kommunikativa situationer, handlar aktiviteterna främst om återgivning av ordlistor, körläsning, lucktexter, matchningsövningar och andra former av övningar som tränar ordens betydelse och uttal utan att sätta dem i ett sammanhang.
− Resultaten visar också att klassrumsaktiviteter och övningar i läromedel ger många möjligheter till muntlig och skriftlig återkallning av ord och fraser, både i helklass och i interaktioner mellan elever, något som visat sig stödja uppbyggnad av ordförrådet. Resultaten visar också att ordens form och betydelse, till exempel stavning och uttal, uppmärksammas mest med större tonvikt på grammatisk användning än på aspekter som ordbildning, kollokationer och restriktioner för användning (till exempel skillnader mellan brittisk och amerikansk engelska).
–Sammanfattningsvis visar resultaten att även om klassrummet innehåller en bred variation av metoder och resurser som stödjer ordförrådsutveckling, så finns det begränsningar i hur orden repeteras och används i meningsfulla sammanhang. Det visar på en utmaning inom vokabulärundervisningen, där kommunikativ användning och mer djupgående bearbetning av ord inte alltid ges tillräckligt utrymme. Min studie visar på behovet av ett mer systematiskt och strukturerat arbetssätt i undervisningen av vokabulär, där eleverna får möta och använda ord i kommunikativa aktiviteter, med större fokus på att skapa förutsättningar för en långsiktig uppbyggnad av ordförrådet. Resultaten pekar på behovet av mer systematiska strategier för vokabulär i utformning av undervisningsmaterial och lyfter fram vikten av att tydligare betona dess centrala roll för språkutveckling i kursplanen i engelska och vid utformningen av läromedel.
Min studie visar på behovet av ett mer systematiskt och strukturerat arbetssätt i undervisningen av vokabulär, där eleverna får möta och använda ord i kommunikativa aktiviteter, med större fokus på att skapa förutsättningar för en långsiktig uppbyggnad av ordförrådet.
Maria Stridsman
Vad överraskade dig?
− Det var lite oväntat att svenska användes så pass mycket i undervisningen. Det kan finnas ett behov av att balansera användningen av förstaspråk och målspråk för att främja en mer aktiv användning av engelska i klassrummet.
Vem har nytta av dina resultat?
− Lärare i grundskolan, läromedelsutvecklare, lärarutbildare och forskare. För lärare kan studien ge vägledning om hur de kan använda material och strategier för att stödja en mer systematisk och hållbar ordförrådsutveckling. Sammanfattningsvis bidrar resultaten med kunskap som främjar utveckling av pedagogiska material och undervisningspraktik i både engelska och moderna språk.