Regelverk och skepsis missgynnar idéburna friskolor

Fakta

Ebba Henrekson

Född 1992
Bor i Stockholm

Disputerade 2023-11-10
vid Marie Cederschiöld högskola

Avhandling

Exceptions in the Swedish school system. Exploring the conditions facing secular and confessional nonprofit schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av civilsamhället utifrån ett bredare perspektiv och har tidigare studerat både ekonomi och sociologi. Genom ett arbete som forskningsassistent inom svenska kyrkans välfärdsprojekt väcktes ett intresse för skolan som så småningom ledde mig vidare in i forskarvärlden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om svenska icke vinstdrivande, idéburna friskolor och deras förutsättningar – och hinder – att driva skola. Inom ramen för min avhandling gjorde jag en jämförande forskningsstudie kring ekonomi och kultur av icke vinstdrivande friskolor i tvåmiljonsstaden Milwaukee i Wisconsin, USA och Sverige. Skoldistriktet Milwaukee har ett liknande skolsystem som Sverige med fritt skolval och skolpeng. I Milwaukee var samtliga friskolor, på både grund- och gymnasienivå, icke vinstdrivande år 2018. Motsvarande siffra i Sverige var samma år 38 procent för friskolor inom grundskolan och 12 procent inom gymnasiet. I Milwaukee drevs friskolorna till 91 procent av någon religiös organisation, motsvarande siffra i Sverige var 5,4 procent.

– Genom att studera svensk skolpolitik och -policy över tid, forskning samt riksdagsdebatter har jag undersökt vad den stora skillnaden mellan antalet icke vinstdrivande och idéburna friskolor mellan USA och Sverige beror på. Jag har också intervjuat skolchefer och rektorer på svenska icke vinstdrivande friskolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En stor skillnad är att det i USA finns en väl förankrad kultur av donationsverksamhet i form av stiftelser och privatpersoner. De är oerhört viktiga för att finansiera starten av en friskola, kostnader som skolpengen inte täcker. I Sverige finns knappt alls den här typen av finansieringsmöjligheter, vilket leder till att idéburna skolor inte ens förmår att starta. Eftersom idéburna skolor ofta drivs i form av stiftelser eller förening har de heller inte möjlighet till att söka riskkapital.

– Ytterligare en svårighet för icke vinstdrivande friskolor i Sverige har varit avsaknaden av nätverk för utbyte av erfarenheter och kunskap. Först i början av 2000-talet startades en organisation för idéburna friskolor. I England och USA finns det sedan länge starka nätverksorganisationer som arbetar för att främja frågor som rör idéburna skolor.

Den hotfulla bild av religiösa friskolor som målas upp i Sverige går nästan inte att finna någon annanstans.

– Det svenska regelverket innebär att om man vill driva friskola i Sverige är det mest ekonomiskt fördelaktigt att satsa på elever med socioekonomiskt stark bakgrund. De kräver mindre resurser än mer utsatta elevgrupper. Men många icke vinstdrivande skolor har som idé att rikta sig just mot den senare elevgruppen. Är skolan bra på det de gör och får goda resultat, ger det genklang på skolmarknaden och lockar till sig allt fler elever. I mina intervjuer med skolledare och rektorer framkommer att det här kan leda till att skolan med tiden förvandlas till en prestigeskola med en helt annan elevgrupp än den ursprungliga. Det är en balansgång, påpekade en rektor och menade att regelsystemet innebär att idéburna skolor riskerar att skjuta sig själva i foten.

– När det gäller religiösa skolor har de sedan sena 1700-talet motarbetats av den svenska statsapparaten. Skepsis mot religiösa skolor är alltså inget nytt, det som varierat är vart kritiken riktats. Idag är det främst mot muslimska friskolor, tidigare har samma misstro och kritik adresserats mot skolor drivna av exempelvis frikyrkor eller katolska kyrkan.

Vad överraskade dig?

– Att skillnaderna mellan Milwaukee i USA och Sverige var så stor, trots nästan identiska system med skolval och skolpeng. Även om det är tillåtet att starta vinstdrivande friskolor där, så sker detta ändå inte. Det förvånar, inte minst då USA av många anses som ett utpräglat kapitalistiskt samhälle.

– Jag överraskades också av hur synen på religiösa skolor skiljer så markant mellan Sverige och inte bara USA utan många andra länder i världen. Den hotfulla bild av religiösa skolor som målas upp i Sverige går nästan inte att finna någon annanstans. Det var intressant att få syn på vår kultur och hur den präglar vår syn.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till en mindre polariserad och mer nyanserad mediedebatt om skolpolitik, friskolor och offentliga skolor. Min intention är att belysa olika motiv för att starta en skola och att det finns stora hinder i det svenska regelsystemet som gör det svårt att driva en icke vinstdrivande, idéburen skola. Många av de här frågorna är på den politiska agendan idag och jag blir glad om ansvariga för frågorna på Regeringskansliet läser avhandlingen.

Foto: Karl Gabor