Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd för att hänga med i skolan är sällan nöjda med de anpassningar som de får. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är arbetsterapeut i grunden och när jag fick doktorandtjänsten var forskningsprojektet redan bestämt. Jag tyckte att det var spännande att få undersöka hur vanlig vardagsteknik kan fungera som stöd för gymnasieelever i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet är att öka kunskapen om delaktighet i skolaktiviteter för gymnasieelever i behov av stöd både före och efter de erhöll en IKT-intervention och sedermera elevernas deltagande i arbete och vidare studier. Avhandlingen bygger på elevers egna upplevelser av behov av stöd i skolaktiviteter samt vilket stöd de faktiskt får. I avhandlingen ingår totalt över 500 elever från både yrkesprogram och högskoleförberedande program vid olika skolor. Genom användning av ett bedömningsinstrument (Bedömning av anpassningar i skolmiljön, BAS) identifierades elevernas behov av stöd i skolaktiviteter. Bakomliggande faktorer som exempelvis hög frånvaro eller diagnoser har också identifierats hos de här eleverna.

– I IKT-interventionen ingick 300 gymnasieelever vars behov av stöd i skolaktiviteter identifierats med BAS. Utifrån BAS individanpassades IKT-interventionen och förutom teknik som dator, surfplatta eller smartphone fick eleverna även stöd av arbetsterapeuter, specialpedagog samt teknisk support. Om eleven upplevde behov av andra former av stöd kunde de också få anpassningar som exempelvis förlängd tid vid prov. Efter cirka ett halvår gjordes en ny BAS-bedömning för att utvärdera interventionen. I avhandlingens fjärde och sista delstudie har jag undersökt vad elever som deltog i interventionen gör ett år efter att de slutat gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest framträdande resultatet är att gymnasieelever i behov av stöd upplever begränsad delaktighet i flertalet skolaktiviteter och att de sällan får anpassningar som de är nöjda med. Behovet av stödinsatser är störst bland elever med hög skolfrånvaro, i yrkesinriktade program samt bland elever med neuropsykiatrisk diagnos. Jag vill understryka att färre än hälften av eleverna i studien hade en diagnos.

– Störst behov av stöd har eleverna vid lärandeaktiviteter som att läsa, skriva, matematik och prov. Men det största problemet för de här eleverna är tidshantering och struktur. Närmare 90 procent av knappt 500 elever uppger att de har behov av stöd för att komma ihåg saker och få struktur på sitt skolarbete. Resultaten indikerar också att elever behöver hjälp för att kunna använda tekniken på bästa sätt. Efter interventionen upplevde de 300 eleverna färre behov av stöd i skolaktiviteter och drygt 50 procent hade förbättrat eller bibehållit sin skolnärvaro. Drygt hälften av eleverna fick godkända betyg i samtliga kurser i engelska, matematik och svenska.

– I den uppföljande studien, ett år efter gymnasiet, deltog 81 före detta elever som fått IKT-interventionen. Cirka två tredjedelar av dem var etablerade i arbete eller vidare studier. En siffra som stämmer väl med det nationella genomsnittet.

Vad överraskade dig?

– Främst att det fanns så lite tidigare forskning om gymnasieelevers behov av stöd. Förvånande var också den höga andel elever som upplever att de behöver stöd men inte känner att de får vad de behöver. Vad som också slog mig var att debatten ofta fokuserar på elever med diagnoser men mina resultat visar att gruppen elever i behov av stöd är så mycket större än de med diagnos.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med de här eleverna och då menar jag inte bara inom elevhälsa utan såväl lärare som rektorer och beslutsfattare på högre nivå. Jag tror att avhandlingen kan fungera som uppslag för hur man kan arbeta på både individ- och gruppnivå för att bättre stötta den här elevgruppen.

Susanne Sawander