”Provar man hela tiden nytt blir man alltid en nybörjare”

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag förundrades över att lärare oftast beskrivs som förändringsobenägna. Något jag utifrån mina egna erfarenheter som lärare inte kände igen. Snarare upplevde jag att lärare ständigt anpassar sig till nya utmaningar, det är enda sättet att överleva i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– På vilket sätt kompetensutveckling hos lärare sker och hur valet av det är starkt påverkat av den tradition och syn som finns på läraryrket. Jag jämförde Tyskland och Sverige genom att titta på vilka kunskapskällor lärarna upplevde som relevanta och hur lärarna ser på och värderar betydelsen av statliga styrmedel som nationella prov, läroplaner och lärarutbildningen.

Vad var de viktigaste resultaten?

– För lärare i båda länderna var den egna erfarenheten och kollegorna viktiga kunskapskällor. Tydliga skillnader var att tyska lärare är mer misstänksamma mot kunskap som kommer utanför den egna kåren. Tyskarna utvecklar sig mer på egen hand genom ämnesfördjupning. Svenska lärare vill idag ha mer styrning utifrån, från exempelvis Skolverket eller rektor, något som tyder på en osäkerhet på vad som gäller i skolan samt vem som har ansvar. Tyska lärare håller fast vid traditioner och är mer autonoma.

Vad överraskade dig?

– Att det inte finns några enkla sanningar! När jag som Erasmusstudent kom hit för elva år sedan var jag så imponerad av den svenska skolan, av öppenheten som fanns, dels mot eleverna, dels mellan lärare. Men nu har jag också sett styrkan som finns i den tyska kårens autonomi, starka tradition och identitet. Det gör dem mer konservativa, men fler förändringar bestäms av lärarna. Detta gör dock att förändringsarbetet, utifrån sett, upplevs segt och långsamt. Men att kunna säga nej till vissa förändringar ger möjlighet att verkligen pröva andra förändringar på djupet.

– En öppen profession är mer mottaglig, skolan kan snabbare anpassas efter samhällsbehoven. Men lärarnas bedömning av förändringens lämplighet blir inte så viktig i skolutvecklingen. Provar man hela tiden nytt blir man alltid en nybörjare.

– Vi lever i en stark föreställning, förmedlad via politiker och media, att en förändring innebär att ”allt blir bättre än tidigare”. Man bortser från att det finns bieffekter av reformer, som exempelvis 90-talets kommunaliseringsreform. Den öppnade för många spännande skolor, samtidigt skapades ojämställdhet.

Vem har nytta av din avhandling?

– Alla som arbetar med fortbildning. Men också lärare som kan få en tydligare bild av sin egen tradition. Det stärker identiteten.

Hanna Nolin