Problemlösning i matematik en komplex fråga
Lärarstudenter behöver förstå olika aspekter av problemlösning i matematikundervisningen. Materialitet, exempelvis ett krånglande mätsnöre, är en av aspekterna i Anette de Rons avhandling som belyser fenomenet problemlösning.
Bor i Stockholm
Född år 1966
Disputerade 2023-12-15
vid Stockholms universitet
Problemlösning i matematikdidaktik och lärarutbildning. Ett mångdisciplinärt utforskande och affirmativ kritik
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har jobbat som lärare i grundskolan och arbetar nu med lärarutbildning. Under åren har jag funderat mycket över begreppet problemlösning. Det kan betyda många olika saker, till exempel ett sätt att lära sig matematik, eller ett sätt att arbeta i grupp där kommunikation hamnar i fokus.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det handlar om fenomenet, eller begreppet, problemlösning, hur det kan förstås i matematikundervisning och lärarutbildning. Avhandlingen undersöker problemlösning både historiskt och i nutid. Jag försöker problematisera användningen och undersöker fenomenet brett.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Resultaten visar att problemlösning i matematik är en sammansatt fråga. Lärarstudenter behöver möta många aspekter och se hur aspekterna också påverkar varandra.
– Avhandlingen kopplar problemlösning inom matematikdidaktik med bland annat materialitet, känslor och genus. Materialitet kan vara till exempel ett krånglande snöre som används för att mäta, och hur det påverkar problemlösningen. Materia, där ett annat exempel kan vara en penna, påverkar oss och hur vi gör saker. En annan aspekt, känslor, har tidigare mest setts som något man ska komma över, till exempel matteångest. Jag menar att man ska stanna upp och identifiera känslorna och se vad de gör med vårt sätt att lära.
– Ett annat resultat är att en ansvarsfull problemlösning innebär att man också tar hänsyn till etiska problem. Det kan vara det som i naturvetenskap kallas wicked problems, problem som är svårhanterliga och har konsekvenser för samhället. En sådan ansats innebär att mer sociala och politiska dimensioner kan inkluderas i matematik. Lärarstudenter behöver möta detta.
Resultaten visar att problemlösning i matematik är en sammansatt fråga. Lärarstudenter behöver möta många aspekter och se hur aspekterna också påverkar varandra.
Anette de Ron
Vad överraskade dig?
– Det var lite överraskande att det var möjligt att komma fram med nytänkande ansatser om problemlösning, som är ett fenomen som undersökts mycket i tidigare forskning. Historiskt var det också överraskande att se hur synen på problemlösning har böljat fram och tillbaka. Jag kände igen mig mer i texter från 1840-talet än i början av 1900-talet.
Vem har nytta av dina resultat?
– Främst riktar avhandlingen sig till lärare vid lärarutbildningen. Det är en möjlighet att reflektera över våra kurser i matematikdidaktik på lärarutbildningen och utveckla undervisningen för lärarstudenter. Men även för andra som är intresserade av problemlösning kan avhandlingen bidra med nya infallsvinklar.