Prissättningen på skolmarknaden fungerar inte

Prissättningen på skolmarknaden fungerar inte. Det är en av slutsatserna i Sten-Bertil Olssons avhandling om marknadsregleringens konsekvenser på gymnasiemarknadens funktion.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som skolledare i 40 år, främst inom gymnasieskolan. Därutöver har jag studerat företagsekonomi. Ämnesvalet kändes därmed ganska givet eftersom jag gärna ville kombinera dessa båda områden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om den marknadisering som skolan genomgått sedan början av 1990-talet då fritt skolval infördes. Jag har riktat in mig på gymnasieskolan där jag själv verkat under många år och som också kommit längst i den här utvecklingen. Fokus ligger på utförarna, alltså friskolor och kommunala skolor men också på kommuner som sådana eftersom det ingår i deras uppdrag att erbjuda gymnasieutbildning åt sina medborgare.

– Den övergripande frågeställningen är hur skolmarknaden fungerar, vad reformen har fått för inverkan på sökbilden respektive platsbilden på olika skolor och i olika kommuner. Jag har koncentrerat studien till två regionala skolmarknader – Malmö och Lund som sammanlagt består av 17 kommuner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det råder en stor dysfunktion i prissättningen på skolmarknaden. Orsaken är att kommunernas egna kostnader för skolan ligger till grund för hur stor skolpengen är i varje kommun. Skolpengens storlek skiftar alltså rejält mellan kommunerna. För friskolor är elever från högkostnadskommuner därmed mer lönsamma än elever från lågkostnadskommuner. Otroligt nog är detta en i princip död fråga i den allmänna skoldebatten.

– Elevernas pendling över ibland flera kommungränser har avsevärt förändrat skolmarknaden. Frågan är om det ens är rimligt att gymnasieskolan ska vara en kommunal angelägenhet. Pendlingens konsekvenser pekar snarare på att huvudmannaskapet borde ligga på skolregionsnivå. Allmänna kommunikationer påverkar i stor utsträckning elevernas möjlighet att pendla. De här frågorna beslutas i sin tur av helt andra politiker.

– Av tradition har skolan fokuserat på utbildningskvalitet som enda begrepp för att mäta skolors kvalitet. Jag introducerar ytterligare tre begrepp som påverkar skolmarknaden: Ortskvalitet, huvudmannakvalitet och skolkvalitet. Som ort har exempelvis Lund ett oerhört starkt varunamn, Lund är ett begrepp som lockar elever till både friskolor och kommunala skolor. Den så kallade läroverkstrenden är exempel på skolkvalitet. Med läroverk menas här gamla, anrika gymnasieskolor som har en historia med rykte om god kvalitet och som ofta har varit läroverk en gång i tiden. Kommunala gymnasier i gamla läroverk har mycket hög status bland dagens elever. Huvudmannakvalitet, elevens preferens för att gå i en fristående respektive kommunal skola på orten, är ytterligare en faktor som påverkar valet av skola.

– Något som satt fart på marknaden och som införts i vissa delar av landet är gymnasieelevers möjlighet att inom en begränsad region söka fristående och kommunal gymnasieskola på samma villkor. I dag finns sådana fria sökregioner i Skåne, Östergötland, Göteborg och Stockholm.

– Jag har också tagit fram en modell för beräkning av gymnasieskolans marknadseffektivitet. Med modellen kan man få fram vilka skolor som är vinnare respektive förlorare på skolmarknaden.

Vad överraskade dig?

– Att prissättningen inte fungerar förvånade mig inte. Däremot att ortskvalitet har så stor påverkan på marknaden. Liksom pendlingens konsekvenser, på vissa orter håller gymnasieskolan på att tömmas helt på grund av elevernas pendlande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolmyndigheter på samtliga nivåer. Jag hoppas att min studie kan ge nya perspektiv på skolmarknaden. Vidare att den kan inspirera till ytterligare forskning kring skolmarknaden med företagsekonomiskt fokus.

Susanne Sawander