Platsen påverkar verksamheten på fritidshem
Född 1963
Bor i Lindome
Disputerade 2017-10-13
vid Göteborgs universitet
Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden
Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmens verksamhet ser ut och organiseras. Bostadssegregationen innebär att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, konstaterar Catarina Andishamand.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har alltid varit intresserad av barns rättigheter och har tidigare arbetat som förskollärare och specialpedagog i flera olika områden, men framför allt i storstäders ytterområden.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har utforskat tre olika fritidsverksamheter i tre olika kommuner, belägna i tre olika socioekonomiska områden, varav en på landsbygden och de två övriga i förort samt tätort. Utifrån observationer har jag studerat dels hur verksamheten organiseras, dels hur pedagogerna talar om sitt uppdrag, men också vad elever och föräldrar säger.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att plats spelar stor roll för hur fritidsverksamheten ser ut, hur den organiseras och vilka aktiviteter som erbjuds. På grund av avstånd och sämre kommunikationer hämtas barnen som går på fritidshem på landsbygden alltid av någon vuxen. Det innebär att personalen alltid vet hur många barn som är på plats och hur länge de stannar, vilket i sin tur gör det lättare att planera verksamheten. Men det påverkar också hela stämningen och tempot som är mycket lugnare på fritidshemmet på landsbygden.
– Vid fritidshemmen i tätort och förort är det ett ständigt flöde av barn som kommer och går. Pedagogerna lägger mycket tid på att ha koll på vilka barn som är på plats, när de ska gå, stämma av med föräldrar till barn som vill gå hem med en kompis, ta hand om lappar som föräldrar skrivit om sina barns hemgång. Det här tar givetvis mycket tid men är inget som pedagogerna diskuterar utan hanterar som en del av vardagen.
– På alla tre orterna tydliggörs konsekvenserna av att barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga inte har rätt till fritidsverksamhet. För många barn blir detta som ett slags dubbel bestraffning då de efter skolan inte får följa med sina kompisar till fritids.
– De stora barngrupperna påverkar också fritidshemmens verksamhet. Pedagogerna har en ambition att både samla och blanda barnen så att de lär känna varandra mer. Men när 50 barn ska äta mellanmål blir det oftast enklare för pedagogerna att utgå från redan etablerade grupper och säga, ”nu kan tjejerna i tvåan gå”. Trots bristande resurser, stora barngrupper och dåliga villkor strävar personalen efter att bedriva en bra verksamhet.
Vad överraskade dig?
– Bostadssegregationen innebär att barngrupperna i fritidshemmen tenderar att bli alltmer homogena. Det här påverkar i sin tur pedagogernas uppdrag att visa på skillnader.
Vem har nytta av dina resultat?
– Professionella inom skola och fritidshem men även politiker. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till en diskussion kring bostadssegregation och vad hur den påverkar fritidshemmens uppdrag. Men också hur de stora barngrupperna inverkar negativt på personalens möjligheter att utforma verksamheten utifrån barns olika förutsättningar och behov.