Pedagogiska utmaningar att undervisa i friluftsliv

Fakta

Karin Sjödin

Bor i Kumla
Född år 1972

Disputerade 2024-03-15
vid Örebro universitet

Avhandling

Friluftsliv och naturmöten i utbildningspraktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Friluftsliv och natur har alltid betytt mycket för mig och jag har undervisat i friluftsliv i 20 år på idrottslärarutbildningen. Innan dess var jag idrottslärare och undervisade i friluftsliv i grundskolan och på gymnasiet. Jag har upplevt att det har varit svårt att få till den här undervisningen på ett bra sätt själv och ville fördjupa mig i det.

Vad handlar avhandlingen om?

− Den handlar om undervisning ute i naturen och framförallt det meningsskapande som sker i pedagogiska möten med naturen. Hur naturen framställs och vilka meningar som skapas i olika undervisningssituationer.

− Jag har tittat på läroplaner och styrdokument från folkskolans införande 1878 till och med Lgr11, för att se vilka motiv man har haft för att använda naturen i skolan. Det finns mängder av motiv för att undervisa i naturen och det skulle generellt kunna betraktas som en slags ”allmän medicin” som kan användas till det mesta. Motiven skapar sedan ramarna för vad som blir möjligt för lärarna att åstadkomma. Mängden motiv, men också spänningar mellan olika motiv, gör att det blir svårt för lärare att skapa ett relevant undervisningsinnehåll. Inte minst när det gäller relationsskapande innehåll. I nästa steg har jag därför undersökt om det sker något relationsskapande till naturen och i så fall hur. Då har jag tittat på naturskolor och I Ur & Skur-skolor, där jag filmade undervisningssituationer. I dag sker ju väldigt mycket av undervisningen i naturen i idrottsämnet så jag har även tittat på lärarutbildningen och har filmat studenter som är ute på diverse friluftsäventyr för att se vad som händer i den undervisningspraktiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Friluftsliv är en gammal kulturtradition som egentligen betyder ett enkelt liv i nära möte med naturen. Vi har stoppat in det i skolan och i ett idrottsämne som har sina värden och traditioner av att det ska vara fysiskt ansträngande, tufft och lite svettigt. Det innebär att det skapas ett stort spänningsfält där det blir svårt för lärare på idrottslärarutbildningen att styra vilka syften studenterna ska nå. Den fysiska ansträngningen kanske helt tar överhanden och då kan studenterna inte uppleva något annat.

− I skolan innebär friluftsliv mycket organisation med bussar, olika tider att passa, gruppindelningar och lunch, vilket gör att det blir ganska institutionaliserat. Då är det svårt att få till något spontant och känslomässigt. Men jag kan också se att det faktiskt sker ett relationsskapande mellan barnen och naturen. Om man har skapat en relation till exempelvis ett litet vattendjur så kanske man inte handlar på vilket sätt som helst gentemot naturen. Det gör kanske att man känner mer ansvar och omsorg. Men skolans ramar och kraven på måluppfyllelse kan innebära att mer känslomässiga och relationsskapande syften lätt hamnar i skymundan eftersom de är svåra att mäta.

Jag tror att friluftsliv i skolan skulle kunna skapa förutsättningar för elever att återskapa en naturkontakt och en relation till naturen.

Karin Sjödin

Vad överraskade dig?

− Att undervisningen sker i ett spänningsfält mellan olika motiv och mellan idrottsliga värden i kontrast till friluftslivets värden. Spänningsfältet skapar stora pedagogiska utmaningar och det uppstår ofta oklara situationer för elever och studenter i lärarutbildningen. Exempelvis om det ska vara fysiskt utmanande eller ett rofyllt naturnära möte. Jag tror att det finns en stor pedagogisk potential i att ta vara på de här ovissa situationerna i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

− Idrottslärare men även andra lärare som undervisar i naturen, och idrottslärarutbildare. Vår kontakt med naturen har förändrats väldigt mycket och i dag har man kanske inte en naturlig kontakt med naturen i sin vardag. Jag tror att friluftsliv i skolan skulle kunna skapa förutsättningar för elever att återskapa en naturkontakt och en relation till naturen. Ett viktigt perspektiv i den gröna omställning vi står inför.